Jätte bra fråga. Den ställer jag också.

 Här har vi hundratals med regler och paragrafer hur våra djur ska skötas och de flesta djurägare sköter dom alldeles lysande. Men dom syns inte. Bara dom som inte sköter sina djur. Men just att vi tar in såna enorma mängder kött från utlandet, när vi skriker om djurskydd här i sverige. Och att väldigt många inte äter det svenska köttet för det är för dyrt. Men vi får betala för det vi kräver. Själv köper jag helst inte kött i butik då vi hellre jagar och får köttet från skogen. MEN när jag handlar är det alltid svenskt.

Jag läste en tidning när jag var hos veterinären i veckan och höll på att trilla av stolen. Det var en tidning som hette djurskyddet. Där stog det bland annat att allt kött från MC donalds är hallal slaktat för att passa alla. Det var bra att jag läste det, för jag kommer aldrig mer att handla där.

För mig vänder det sig lite i magen när folk fördömer djurhållningen i sverige och menar att sättet vi håller gris och nöt på är vedervärdigt - en halvtimme senare i köttdisken på ICA så är det fläskfilé fran danmark eller fransyska från argentina som hamnar i kundkorgen.

Jag tror att det behövs en djurvälfärdsmärkning på köttet och att konsumenten får den info den behöver för att kunna göra ett aktivt val. Som det är idag så köper jag enbart svenskt kött, men det finns ju skillnader mellan den bästa av de konventionella gårdarna och de sämsta, men alla går under samma "fack". Den ena kan jag tänka mig att äta, den andra skulle jag inte vilja ta i med tång. Men jag kan inte riktigt göra det valet som det ser ut idag (om vi ska köpa konventionellt, gårdsslaktat och liknande är ju enklare). De sämre hållarna surfar på de bättres våg och de senare får skit för vad de förstnämnda gör.

#1 Jasså? De har ju själva gått ut med att de "har ett samarbete med 1000 svenska bönder", men jag har hört att det inte alls stämde i slutändan. Burgarna i deras happy meal är (i princip alla) däremot från scan i skara, och här halalslaktas det inte, så det finns iaf några som är okej att äta sett ur det perspektivet.

Jag blev faktiskt rätt ställd när jag läste det. Det var en tidning som hette "Djurskyddet" eller liknande. Troligen från någon djurrätts organisation. Skulle vara intressant att få reda på hur det igentligen ligger till. Och till dess håller jag mej till MAX om jag någon gång skulle komma på tanken att äta hamburgare 

Det där om märkningen du talar om, den är nog troligast på gång. Tro det var MP som hade det på förslag.

Om bonden inte sköter sina djur kan han bli av med sitt tillstånd att få hålla djur. Slakterierna tar inte emot djuren. Likadant om mjölkbonden inte sköter mjölkhanteringen ordentligt. Då får han inte leverera den. Så det är tuffa tag om man inte sköter sej

#3 Hum, det har jag helt och hållet missat. Var det länge sedan tidningen publicerades? Googlade lite och fann tidningen djurskyddet från början av 2011, där en insändare menar att allt kött är halalslaktat, vilket bestrids av McDonalds kundanservice. Var det det du läste? Annars hittade jag mest bloggar och dyl om det..

Visst sållas de absolut värsta bort, men skitiga kor med gödselbrännor kan mjölka bra ändå, och bonden får inte djurförbud för en sådan sak, då ska det vara ganska illa. Grisarna som har en handfull halm per box, eller de som har en handfull halm per gris i varje box - jag vet vad jag föredrar och vill stödja även om den förstnämnda inte anses olaglig. Jag hoppas verkligen att det blir något av en sorts välfärdsmärkning :)

Vi har själva en stor djurbesättning och det är helt självklart att alla ska må bra. Ju bättre djur har det, ju lättare är hanteringen. . Så jag håller absolut inte de bakom ryggen som inte sköter sina djur. Skulle aldrig falla mej in.

Jag tittade aldrig på vilket nummer det var. Men det stog att dom varit i kontakt med MC Donalds om hallalslakt och dom hade då sagt att allt är hallalslaktat då det ska passa alla konsumenter. Vore det inte så långt till veterinären skulle jag åka dit och leta efter tidningen hahaha

Tyvärr är det så att ju fler kontroller du har (olika) ju dyrare blir köttet. Alla har sinna egna regler och paper och avgifter. Ytteligare ett märke på certifiering kommer inte att gynna grisen. Grisen behöver skötare inte kontrolanter som tar skötarens tid.

1951 fanns det ca 850 000 pers som jobbade inom jordbruk. (Hela jordbruket räknat). 1970 fanns det ca 280 000 personer. 2006 fanns det bara ca 180 000 personer som jobbade inom jordbruket.

1970 fanns det över 50 000 företag med svin. Idag är det färre än 4000 företag med svin.

samtidig ökade antalet svin 1970-talet, från under 500 000 st till år 2006 då det fanns över 1 500 000 st.

#5 Men följ länlen, där är tidningen i .pdf, du kanske känner igen den? Slipper du åka menar jag :)

#6 Visst kommer ett kostnadspåslag att ske för en ökad administratid del, men det behöver inte bli några gastronomiska summor heller. Hur ska kontrollanter ta skötarens tid? Jag tänker mer på en märkning som liknar den som finns för krav eller ekologiskt, fast som inriktar sig mer på djurvälfärden. Ekologiskt tar ju stor hänsyn till miljö med. Tex ängskyckling, de är inte ekologiska för att de inte uppfyller foderkraven (har jag för mig att det är, kan ha fel), men de hålls inte som konventionell kyckling, de hålls i mindre stallar och växer inte upp i samma hastighet. För mig är det djurvälfärdsmässigt bättre än konventionell, men det uppfyller ju inte kraven för att vara ekologisk, ett "mellanting".

Varfö jag tror att det kan gynna grisen är att det kan ge konsumenten en möjlighet att göra ett mer aktivt val, och kanske kan en del producenter höja nivån på sin hållning, något som de kanske i dagslåäget inte klarar/vågar göra med de krav som finns för att kallas för ekologisk. Men ett litet steg är i min värld bättre än inget.

#7 Det var det jag läste.

Det pågår ett EU-projekt som kallas "welfare quality" där de håller på att utveckla ett system för bedömning av djurvälfärden som kommer kunna användas av konsumenter, bönder och matkedjor. Man håller på att forska på olika välfärdsmått som är mer djurbaserade och inte resursbaserade som det ser ut idag. Syftet är även att välfärdsmärka kött och underlätta för konsumenter att göra bra val. Mycket bra tycker jag, dock kommer det nog tyvärr ta tid innan det appliceras…

Länk: http://www.welfarequality.net/everyone

#7 Att ge grisarna mer strö innebär tyvärr bara en skitigare box. Det vet jag av egen erfarenhet. Strödde alldeles för mycket i början men har nu lärt mig att en handfull strö/box ger renare grisar men inte olyckliga för det. Ströet leker de med i max 10min sedan är det inte intressant längre.

Tyvärr finns ju knappt svenskt kött i pålägg. Det som finns är jättedyrt. Funkar för mig som inte har barn men troligen inte för barnfamiljer.

Folk vet inte att danska och tyska grisar står fixerade i princip hela livet. De tror att de har samma regler som i Sverige. Bara i år har 9000 svenska suggor tagits bort. Suggor som ändå har det förhållandevis bra, allt pga det importerade köttet. Trist.

Det importeras alldeles för mycket kött, i stället för att gynna dom svenska bönderna.

#10 Så du menar att en handfull strö jämfört med säg tre kilo bara påverkar renheten hos grisen (till det negativa) och inte alls påverkar dess psykiska välmående i någon form alls? Betyder det också att, om ytan är densamma, grisar mår likadant om de står på betonggolv som de mår om de går i en djupströbädd?

Jag ska villigt erkänna att min praktiska erfarenhet av grisskötsel är i det närmsta obefintlig. Däremot har jag konsumerat desto mer vetenskaplig litteratur på området under de senaste åren, och jag har fått uppfattningen att strömedlet har mer betydelse för grisen än du vill ge sken av..?

#12 För att grisen ska ha glädje av strömedlet måste det till djupströbädd. De vill ju kunna gräva ner sig och böka. Det behovet kan du aldrig ge dem i en box utan att det blir dyngsmutsigt. Anledningen att de står på hårda golv är just för renligheten. Golven är dessutom i många fall behandlade med ytskikt så de inte står på betong.

Problemen med den litteratur som finns är att den är väldigt vinklad. Har läst en hel del jag också och vill bara säga att allt negativt om att ha dem ute tas bort och mycket negativt (som inte ens är sant) läggs till. Men grisbönderna orkar inte ta itu med den skiten. De har djur att sköta och LRF har vi ju sett var de finns i dessa frågor.

Jag önskar att grisar skulle kunna hållas på samma sätt som tex hästar. Men de arealer som skulle krävas är inte försvarbara. Man måste ju någonstans förankra i verkligheten.

#13 Jobbar du med grisar? Det låter som om du lever i "verkligheten"

Har bekanta som har svinstall och dom gör sitt allra för grisarna ska må bra och för att fylla alla krav som kommer till hela tiden. Men ibland räcker det inte till.

Finns ett ordspråk som säger "Hur man än vänder sej så har man ändan bak"

#14 Ja jag jobbar med dem och vi gör vad vi kan för att de ska må bra. Alla reglerna gynnar tyvärr inte grisarna utan konsumenten. Det är ju den verkligheten samhället skapat. Lite som att stånga huvudet mot en vägg.

Skulle man betala 1000:-/kg kött skulle ju verkligheten kunna se annorlunda ut

#15

Inte för att vara elak på något sätt, utan för att jag funderar på hur du menar.

Vad menar du med "gynnar konsumenten"?

Dom får billigare kött från utlandet, dom tror dom gör djuren väl (för syns skull), endast stora "uppfödare" som kommer över kvoten för att ekonomin går ihop överlever med alla investeringar (vilket håller priset nere) och de små går med förlust, alla avgifter och dess blanketter för certifieringar som kunden "kräver" i Sverige, eller är jag helt ute och cycklar…

#16 När jag skriver gynnar konsumenten menar jag inte prismässigt utan deras tro att djuren skulle ha det bättre av mer strö eller att vara utomhus i -20 grader eller stark sol. Det gör att de äter med gott samvete.

Att grisar förfryser öronen på vintern ute eller bränner sig i solen och dessutom mår fruktansvärt dåligt av värme eftersom de inte kan svettas tas knappast upp i de förskönade KRAV-rapporterna. Men konsumenten vill ändå ha det så. För då mår konsumenten bra.

#17

Jag trodde utomhusvistelse hängde ihop med val av ras. Får alla raser skador av solen även i en hage med skugga och en ordentlig pöl.

Jag har djur ute på somaren, men ingen av dem tycker om stark sol, så jag gör allt som går för att få sen eftermiddagsol och tidig morgonsol. Annars är det skugga och möjlighet till en solplats. Inte sol med möjlighet till skugga.

Jag vet en gris som inte klarade den hårda frysta marken, så den fick gå till slakt, men de övriga klarade de bra.

Samma sak är det ju med växter, vissa klarar inte alla växtzoner i Sverige, så vill du odla persikor, kan du kanske inte bo i jönköping, men kanske går det bättre i Göteborg. http://www.tradgard.org/svensk_tradgard/zonkarta/zonkarta_stor.html

Konsumenten vill ha det som är bra för djuren, men tyvärr blir de förda bakom ljuste i denna fråga.

Jag håller med dig, men samtidigt tror jag inte att alla bönder har tid att lära sig allt som skulle vara bra för dem att veta. Det hela går nog lite för snabbt i utvecklingen, och denna efektiva odling/uppfödning vi har idag är ändå inte så gammal. Nya maskiner, raser, foder, regler, m.m. gör det inte lätt, men efektivare om man kan och gör allt rätt.

http://svt.se/2.120273/landet_brunsas

#17 Det är klart att ekologiskt inte är optimal för djurvälfärden och att det finns brister men jag tycker ändå att det är den produktionsform som i dagsläget har mest "rätt" tänk när det kommer till djurvälfärd. Djurvälfärd är väldigt brett och kan definieras på olika sätt så det gäller att kolla på helheten och inte peka ut enstaka brister vilket ger en väldigt sned bild (det gäller både konventionell och ekologisk djurhållning). Jag tror att det finns en större potential i att förbättra djurens livsvillkor inom ekologisk produktion än inom konventionell men att denna idag hämmas av vissa regler. Dock är ekologisk KRAVproduktion inte statisk, den utvecklas i takt med ny kunskap och KRAV reviderar regelbundet sina regler i samarbete med forskare. Jag tror även att en hel del av problemen inom ekologisk produktion kan lösas genom att ta fram ett avelsmaterial som är anpassat efter denna produktionsformen. Idag använder man nämligen samma avelsmaterial som i de konventionella systemen.

Vill bara inflika med att när jag skriver "ekologisk produktion" menar jag alltså KRAV, inte EU-ekologisk.

#19 Du har helt rätt. Det jag tycker är tråkigt är att det bara är alla fördelar (de är ju många) med det ekologiska och i princip inga nackdelar som når konsumenten. Så jag tycker inte man kan göra ett aktivt val utifrån den info som sprids i media.

Själv valde jag bort ekologisk mjölk när grannen gick över och jag fick se att djuren plötsligt blev mer lidande. Jag vet att det blivit bättre och att även de som bestämmer reglerna lär sig vartefter. Men man kunde ju önska att det var fler bönder och färre "allvetare" som utformade reglerna.

Om jag får i mig lite gift för att kossan ska slippa flugor och löss tror jag faktiskt att jag dör av ålderdom innan det lilla giftet dödar mig, som exempel. Jag offrar mig gärna för kon

#21 Håller med dej helt när det gäller kossorna. Att dom måste stå ut med alla flugor. Och då talar vi inte om enstaka, utom massor massor massor. Djurskötare som hela tiden får sparkar och andra smällar från djuren då dom är irriterade på alla flygfän.

Och separations ångesten när dom separerar kon från kalven eftersom kalven gått för länge med kon. Visst, det är jätte gulligt när dom går tillsammans men dom mår inte bra av det. Dom ska självklart gå tillsammans ett par dygn men inte längre. Men det har dom faktiskt ändrat på nu tack och lov.

Så bönderna ska givetvis vara med mer och bestämma.

#22 Fast även om separationen blir jobbigare ju längre tid kon och kalven fått vara tillsammans måste man även se till fördelarna med det. (Som sagt, genom att bara lyfta fram brister/fördelar ger man en sned bild av verkligheten). Den kortsiktiga välfärden påverkas negativt men långsiktigt har den många positiva effekter jämfört med att ta kalven direkt. Kalvar som fått gå en längre tid med sina mödrar får bättre sociala färdigheter och kan hantera stress bättre senare i livet. De visar även fler lekbeteenden än kalvar som separerats direkt vilket är en indikation på att djuren mår väl (lekbeteende används som indikation på bra djurvälfärd). Hos kossan har det positiva effekter på hennes hälsa och produktivitet (mindre risk för mastit t.ex). Även kalvens tarmhälsa förbättras av att få dricka helmjölk istället för mjölkpulvermjölk. Det går även att mildra effekten av senare separation genom att använda en två-stegmetod när man avvänjer. Dvs först avvänjs kalven från att dia mamman genom en nosflärp och sedan från mamman, detta har visats reducera stressen rejält jämfört med att ta kalven direkt. Jag anser att det bästa för både kalv och ko är att låta kalven dia kossan under hela mjölkperioden och sedan avvänjas med två-stegsmetoden alternativt har jag sett bönder lösa detta genom att använda en fosterko till kalvarna (ex en ko som har mastit = win win) som man sedan avvänjer i två steg. Så som jag sa innan går problemen att lösa och jag tror att ekologisk produktion har bäst potential till detta då de inte styrs lika mycket av bara ekonomi och intensiv produktion.

#23 Ta bort alla de bidrag som eko-bönder har så får du se hur många som fortsätter. Alla jag känner är emot en hel del av både synsättet på djuren och de dåliga skördarna. Men de gillar pengarna de får .

Att gå över till ekologiskt har gett otroligt mycket merarbete. Och pappers jobb.

Klart man gillar pengar. Det kostar att jobba med jordbruk