Folk vet inte alltid, och många ser inte att de gör någon skada genom att göra det. Jag kan inte spekulera i hur ekorren hålls eller inte men det är olagligt att hålla viltfångade djur (i mer än ett visst antal timmar som man får för att kunna ta djuret till en viltvårdare) och är det så att han har fångat in ekorren och håller den i bur eller liknande så är det olagligt. Har han bara matat den till sig så att den kommer och går som den vill så är det ju inget man kan göra alls.

den kan ju ha varit skadad eller så när de började ta hand om den… den verkar ju iaf ha det väldigt bra och den ser ju ut att tycka om sin "husse"

Min erfarenhet är att ekorrar blir lätt tama, vi hade en äldre kvinna i vårt sommarstugeområde när jag var liten som hade tämjt alla ekorrar i närheten och de åt ur hennes händer, men de bodde fortfarande i skogen. I england så sprang en ekorre upp i mit knä för att tjyva mat. Kanske har de stödmatat den och de överlevt så och den fortfarande bor ute? Frågan är bara hur sådan stödmatning påverkar ekorren?

Nu på våren ringer folk dagligen till mitt jobb (zooaffär) som hittat "övergivna" harpaltar och annat vilt. De tror att de räddar livet på dom genom att ta in dom. Tyvärr lyssnar de sällan på rådet att lämna tillbaka ungen där den hittades…

Kanske är detta ett sådant fall?

Jag har en gång tagit hand om en kråka vars vingar var skadade. Den togs till veterinär och fick vingarna botade. Men under dess friskhetsfärd kom den att bli tam dock fick den bo på min balkong och alltid ha tillgång till att flyga fritt men återkom ständigt på kvällarna till balkongen. Vintertid kom han in emellanåt också och låg och sov på mattan i vardagsrummet tills han begav sig ut igen. Han blev dock överkörd utav en fartdåre inne på gården efter en tid.

Det må kanske inte vara lagligt men man står ofta inför ett val, lämna djuret att dö eller hjälpa den överleva med risken till att den blir tam. Jag hade helt klart valt att hjälpa den överleva.

#5 Det finns ytterligare ett alternativ; viltvårdare. De är utbildade och arbetar med att rehabilitera djur och att träna upp dem för att återvända till det vilda igen och förhoppningsvis utan att vara alltför mycket präglade på människor eftersom det kan vara en säkerhetsrisk för dem.

#6 Jo men inte alla vet om det.

På tal om ekorrar. Jag och en vän hittade två ekorr ungar deras mamma stött bort en gång, de lämnades till viltvårdare och släpptes fria så snart de var större. Fick till och med diplom från dem för våran insatts dels för att ha aggerat rätt men också för att jag fick ta till mina klättringskunskaper och ta mig till toppen utav en tall, trots höjdrädsla, då ena ungen hängde med ena tassen mellan två grenar.

#7 Nej, det är sant!

Oj! Det var inte en dålig sak att få diplom för

#8 Nej. Blev glad när jag fick det, jädra tur bara att man håller på med klättring annars hade det aldrig gott.  Detta hände dock när jag var runt 13 års åldern.

Min lärare tog in en fågel som hade skadat sig, hon ringde viltvårdarna och dem sa att hon själv fick försöka hjälpa den om hon ville. Så hon tog själv hand om den, när den börja flygga flytta den ut i hennes växthuset, när den var helt bra återvände hon till platsen där hon hittade den, satte den i ett träd och åkte till jobbet, när hon åkte hem åkte hon förbi platsen där hon lämnat fågeln och fågeln satt kvar i trädet, när den fick syn på henne flög den till henne, den fick bo resten av sitt liv i hennes växthus och på våren-hösten hade hon dörren öppen så han kunde flygga ut och runt i trädgården, men han återvände alltid till hennes växthus´:)