Jag har inte läst länken.
Men jag vet hur det går till med möss. Alla stammar är inte avlade för sällskap. De är inte avlade för att vara trevliga. Det är avlade för forskning. Det finns stammar som inte lever länge, är så stressade att de kan dö och har en aggressiv natur.
Det finns möss som varken ska eller får korsas med andra möss…
Så nej möss ska inte omplaceras till den yttre världen.
Större djur som katt och hund tycker jag är helt okej.

#1: Det finns ju dock försöksmöss som är fullt hanterbara, lever lika länge som sällskapsavlade möss och inte är genetiskt modifierade. Ibland är de tom mindre benägna att få tex tumörer eftersom sådana linjer har rensats ut genom hård selektiv avel.
Däremot har de förstås sällan lika fin päls eller färg.
Om det fortfarande såldes möss i zooaffärer skulle jag nog hellre ta hand om "överblivna" lämpliga försöksmöss.

Som det är nu så skulle jag definitivt helst köpa från en seriös uppfödare som axlar på trevligt temperament, god hälsa, bra typ och päls med mera.
Men likväl som att rädda en gathund, varför inte rädda en labbmus?

Eller katt, marsvin, kanin, hund eller annat djur som kan fungera som sällskapsdjur.

En nackdel jag kan komma på är djurens immunförsvar. Laboratoriedjur hålls väl i sterila miljöer och beroende på djurslag kan dom ha levt i sterila miljöer i många generationer utan kontakt med bakterier, virus och annat som finns naturligt i våra hemmiljöer?

Hur kommer deras immunförsvar hantera att placeras ut i ett vanligt hem? Kan det byggas upp i tid eller riskerar dom att bli hemskt sjuka och dö av bakterier eller ämnen som inte ens skulle påverka ett icke-laboratoriedjur som levt i dessa miljöer i många generationer?

Nu tänker jag huvudsakligen på gnagare och hardjur.

#3: Ja, det är också en aspekt att fundera över. Hur "rena" miljöerna är varierar men de tenderar att bli mer och mer "sterila" (naturligtvis är de inte sterila) med reglerad temperatur, luftfuktighet etc. Rimligtvis påverkar det även djurens förmåga att leva i en vanlig miljö, i synnerhet efter många generationers sluten avel.
Jag syftar framför allt på möss och råttor men även lite större djur.

Och hur funkar en hund som är uppvuxen i en så reglerad miljö i ett normalt liv med allt vad det innebär, även om den är aktiverad och stimulerad sedan tidigare? En katt kan lättare placeras som innekatt i ett lugnt hem, tänker jag. De är dessutom ofta vana vid hantering så just den biten kan vara en ganska enkel övergång.

Är inne pä samma tanke som Mitchika och Lona här. Är det ens genomförbart, just med tanke på den sterila miljön de har vuxit upp i. Det är ju stor risk att det blir massdöd när de kommer in i vanliga miljöet där det finns miljontals olika bakterier.

Visst det är jättebra att de vill rädda djuren, men man måste ju titta på hela bilden också. Om det faktiskt är görbart.