#0 Men i stor anser jag inte att det ska vara tillåtet att avliva friska hundar.

Håller helt med! Det måste finnas andra alternativ.

Det är rätt många hundar som avlivas som det inte är fel på och en del avlivas snabbare än 365dagar. Mina föräldrar adopterade en hund från ett litet hundpensionat dagen innan hon skulle avlivas hon hade bara varit där några månader. Hon var bara runt 1,5år enligt veterinären troligtvis korsning golden schäfer och väldigt glad och kelsjuk som en golden. Hon hade hittats i en lägenhet med sin döendes äldre husse av polisen och hans barn ville inte ha henne. Hundar som det inte är något fel på borde inte avlivas men problemet är att det kostar att ha hunden och vem ska betala? Om folk var lika ivriga på att adoptera svenska föräldralösa hundar som de är att adoptera gatuhundar med ev. sjukdomar så hade man ju räddat lite fler

#2 I fallet du nämner borde dödsboet ha varit skyldigt att stå för kostnaden.

Jag tvivlar på att hundstallet avlivar av kostnadsskäl.

#3Hade han inte haft arvingar så ja kanske det hade betalt ett tag men denna man hade arvingar som egentligen ärvde hunden med men de vägrade ta hand om henne. En hund ärver inte före bröstarvingar.

Jag menar fortfarande att ägaren till hunden bör stå för ev. omplaceringskostnader och ägaren i det här fallet är ju dödsboet. Ett djur ska inte bara gå att "kasta bort". I så fall är systemet fel och behöver ändras.

Jag tänker att svårplacerade hundar ofta är svårplacerade av flera orsaker och framförallt för att det inte är vilken hundägare som helst som kan ha en sådan hund. Som jämförelse kan t.ex. en katt vara svårplacerad för att den är skygg, men den är ändå betydligt lättare för vem som helst att "ha" i sin lägenhet, jämfört med att äga en stor och stark, lite hispig och stresskänslig hund. Hunden måste man kunna vistas utomhus med i lite alla möjliga miljöer och bland andra människor och djur. Man måste kunna hantera en sådan hund och även ha kunskap, förmåga, intresse och uthållighet för att fortsätta träna en sådan hund. Det är så många saker som behöver klaffa när hundägare eftersöks till specifika hundar. Precis som med katthemskatter ska hundstallshundar inte behöva hamna i fel hem ännu en gång.

Jag tycker faktiskt även att det är rimligt att ha en fastställd tidsgräns för ordentlig utvärdering, prognos och beslutsfattande. Det behöver inte "per rutin" innebära avlivning, men avstämningar om läget (med avlivning som ett möjligt alternativ) tror jag tyvärr ändå är nödvändigt. Alla som arbetar på Hundstallet är med all säkerhet hundälskare utöver det vanliga, och finns det hopp om gott hundliv inom överskådlig framtid vill jag tro att hunden ifråga faktiskt får dispens.

Det bästa vore såklart om det fanns ett överflöd av jourhem som kunde ta emot vilka hundar som helst, både för kortare och längre tid, men det är nog också en bristvara och särskilt när det gäller hundar med väldigt specifika behov även när det gäller jourhemsplacering.

#0: Jag tycker det är helt fel att avliva friska hundar.

#3 Jag tycker också att dödsboet skall ta kostnaden med hunden. Men , precis som Åsa skriver, en hund går inte före bröstarvingarna. De har ingen skyldighet egentligen att ta hand om hunden.
Jag tycker detta är fel och jättetråkigt, men det är bara så det är.

#3: Det är inte alltid som dödsbon har några pengar och det kan i vilket fall vara svårt att "komma åt dem". Det är sällan bara att skicka en räkning så är saken klar. Detsamma gäller även för anhöriga till den avlidne.
Personligen skulle jag självklart ställa upp om något hände en anhörig eller nära vän men för många är ett (oönskat) djur bara till besvär.

Ett dygn på Hundstallet kostar 295:- * vilket är nästan 9000:- i månaden. Hur många kan betala den summan utan förvarning?
Jag kan det definitivt inte!

*Källa: Hundstallet

Så hur löser man saken med hundar som faktiskt har väldigt svårt att hitta nya hem? Ekonomin är en viktig faktor, ett dygn på Hundstallet kostar som sagt 295:-
Är det bättre att ta första bästa hem fast det inte känns bra? Ska hundarna få åka jojo till olika hem när det inte funkar?
Väldigt många av Hundstallets hundar har diverse jobbiga upplevelser i bagaget och kräver en kompetent ägare som är införstådd med vad som krävs och som dessutom är beredd att satsa på det.
Det är en betydande andel "muskelhundar" som redan har åkt karusell mellan olika hem när de väl kommer till Hundstallet.
Ett system med jourhem är långt ifrån en okomplicerad lösning, det kräver mycket från jourhemmets sida och sannolikt är det en stor brist på lämpliga jourhem.

Ser man till "gatuhundsmarknaden" så är det gott om skräckhistorier vad gäller både jourhem och permanenta hem.

Jag säger inte att avlivning är rätt väg att gå men hur löser man det?

Jag tror att samhället måste börja tänka prevention. T.ex. utbildning och "körkort" för att få äga djur/föda upp djur o.s.v.

Hörde ngn djurskyddsmänniska som sa att kunde vi lära barn o ungdomar om hundar och katter i grundskolan så skulle vi ha kommit oerhört långt

Man måste också fundera kring det här med avel, all avel är inte sund och all försäljning är inte sund. Man kan heller inte avla när marknaden är mättad, och pandemihundarna är ju ett exempel på hur galet vi männislor beter oss. Jag uppfattar att det behöver styras upp bättre.

#0: Jag tycker det är tragiskt ja, men det är sannolikt pga platsbrist på Hundstallet. Hela tiden omhändertas en massa hundar som de behöver ha plats för. Och det är inte möjligt att få plats med alla som kommer samt alla som de inte hittat något hem till. Finns inte tillräckligt med jourhem och adoptiv"föräldrar" antar jag.

Detta är vad jag tror. Jag tar inte ställning till om det är rätt eller fel. Det jag undrar är varför det inte finns fler hundstall i Sverige? Hundstallet i Åkeshov är det mest kända, och förutom det så är det väl Sverige rätt fattigt vad gäller såna ställen?

PS. Det är på tok för dyrt att adoptera en hund från Hundstallet! Förstår inte hur en omplaceringshund kan kosta nästan lika mycket som en valp från en uppfödare! Om Hundstallet inte hade så höga priser på hundar så skulle många fler människor ha råd att köpa hund från dem och därmed skulle de inte behöva avliva lika många.
Dessutom har de sjukt höga krav och lång tids kontroll av alla som vill adoptera, bli jourhem, och sina doggywalkers. Jag personligen gillar inte alls dem! Älskar dem för allt de gör för hundar, men det är så jävla mycket misstänksamhet och kontroll mot allt och alla.. Jag har själv varit doggywalker där förr, och vi var tvungna att bli medlem för 190:-/år för att få bli det! Betala för att jobba, typ! När det är Öppet Hus får man inte ens gå inomhus, utan det är ", Öppet Hus" ute på gården! Jag märkte av en sjuklig misstänksamhet första gången jag kom dit och skulle gå ut med en hund. Så jag får säga att det är deras eget fel att många hundar avlivas!

Sedan vill jag provocera lite: för pengar är människans påhitt. Pengar exkluderar andra arter. Varför ska de som vi delar den här planeten behöva dö bara för att de inte kan "bete sig som människor" och betala för sig.

Jag vet, den typen av resonemang stör många. Men varför sätter människan sig själv i centrum hela tiden, istället för att se till allas behov.

#14 Du sätter ord på det, bra! 🌍

Det är alltid pengarna, "marknaden" … Inte jordens, naturens, helhetens bästa. Eller ens människans, om allt spårar ur.

#9: Håller med dig här. Jag skulle ha ställt upp, men det är inte alla som kan eller vill "ta över" eller "ärva" en hund eller katt. Det är inte bara en fråga om ekonomi för anhöriga och vänner, det är ju även en fråga var och hur personen ifråga bor.
Att ha en hund i en etta centralt, mitt i de större städerna är inte direkt optimalt.

Att är en ekonomisk fråga för hundstallet kan jag mycket väl förstå, det är inte gratis att inkvartera en hund över längre tid. Mat, veterinärkostnader försäkringar etc. kostar.
295.- är dessutom "ganska billigt". Här kostar inhysningen av en hund 350 kr. pr dygn.

#10: #11: Det har ju varit uppe på tapeten lite då och då om man skall kräva att men tar "hundkörkort" innan man skaffar hund, eller att man återinför hundskatten. I vilket som skulle jag göra det utan minsta tvekan.
Avla kan man väl göra, om man avlar på sunda och friska hundar. Det är blandrasaveln och alla dessa "designerhundarna" som drar ner marknaden. Det är också införseln av alla dessa gatuhundar som också kan ställa till det att våra svenska hundar som far illa, inte kommer till nya hem utan avlivas då "ingen vill ha dem"

#13 Jag vet att en del katthem krävt medlemskap på liknande sätt, d.v.s. volontärerna har fått betala för att hjälpa till med att sköta katterna. Men jag vet också katthem som har gått ifrån detta.

Att man inte får gå in vid Öppet hus kanske är för att man inte vill utsätta hundarna för onödig stress?