Svart är tyvärr troligtvis inte., möjligtvis skulle man kunna ansöka om tillstånd för att få plocka in äggen och artificiellt kläcka dessa för att sedan handmata ungarna, men det är rätt långsynt.

Den bästa möjligheten är att vädja till ägaren till åkeriet.

Ja det ska jag absolut göra (: Hoppas verkligen att han lyssnar och ger dom stackarna en chans.

Det du sa innan om artificiell kläckning va väldigt bra att höra iallafall, även om det är som du sa ganska långsynt. Då vet jag att om jag skulle misslyckas med att vädja till åkeriet så finns det en liten chans iallafall.

Tack så jättemycke för svaret. All info jag kan få om detta värdesätter jag högt (:

Det går inte att flytta ett fågelbo.

Söka tillstånd för att ta äggen tar längre tid att få svar på än det tar för äggen att kläcka.

Tar man bort boet tidigt lär de lägga nya ägg någonannanstans förhoppningsvis.

De ruvar i knappt fyra veckor. Kanske kan de vänta tills dess? Har för mig att ungarna lämnar boet strax efter kläckningen.
Frågan är väl om det är ens är tillåtet att medvetet förstöra ett bo med ägg.

HH

Nej, allt vilt är fredat (inklusive bon och ägg) är fredat enligt 3 § jaktlag (1987:259), utom för en del arter under jaktsässong då. Strandskatan ska dock inte få jagas i Sverige, om jag inte läste fel i artskyddsförordningen.

Men nu är det inte fråga om jkt :)

Joho ;)

Ur jaktlagen, 2 § Med vilt avses i lagen vilda däggdjur och fåglar. Med jakt avses att fånga eller döda vilt och att i sådant syfte söka efter, spåra eller förfölja vilt. Till jakt räknas också att göra ingrepp i viltets bon och att ta eller förstöra fåglars ägg.

Men det kräver uppsåt och sådant saknas så som TS beskriver det. Tänk dig samma situation när det gäller trädfällning, det skullei så fall klssas som jaktbrott om det finns ett fågelbo i trädet.

Men om du är medveten om fågelboet men högaktningsfullt skiter i att det sitter i det träd du vill fälla så är det väl ändå ett uppsåt? Det beror ju då på om personalen är medveten om boet. Eller?

Uppsåtet i det fallet är ju inte att göra ingrepp i viltets bon utan att fälla trädet. Nu kan det iofs finnas förbud i andra författningar gällande vissa djur (se artskyddsförordningen).

I detta fall där man alltså har en grushög som det är tänkt att sprida ut på en fastighet, har jag alltså väldigt svårt att få det till något olagligt,

Om man vet om att boet finns där och ändå tar bort gruset så finns väl ändå uppsåt! Det handlar om några veckors väntan annars.

HH

Enligt wikipedia; Indirekt uppsåt (dolus indirectus): om gärningsmannen inte avstår från att företa en handling, även om han inser vad resultatet av handlingen kommer att bli.

I artskyddsförordningen står bara att strandskata finns i sverige och att den får jagas i vissa medlemländer, dock inte i sverige.

Tänk er alla bönder som är ute på sina åkrar nu i april-maj, fullt med häckande fåglar vars bon förstörs (vilket man är medveten om). Tänk er skogsavverkningen under sommarhalvåret (naturskyddsföreningen har t.o.m. en motion om detta inför sin riksstämma). Tänker alla stenbrott, grustag osv osv. Jag kan alltså inte på något sätt få detta till ett jaktbrott eftersom det inte finns någon avsikt att förstöra äggen eller boet. Stöd för detta resonemang finns även i Naturvårdsverkets handbok

"Om avsikten med en åtgärd är att fånga eller döda djur eller att förstöra deras bon eller ägg ska jaktlagstiftningen tillämpas."

Vad som då är kvar är artskyddsförordningen (strandskata är en vild fågel så den faller in under §4). Det är detta jag menar med förbud i andra författningar. Här finns alltså ett förbud mot att;

2. avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder,                                                  3. avsiktligt förstöra eller samla in ägg i naturen.

Observera att även fågelbon ingår i 3.

Att denna paragraf kanske är användningsbar framgår även den av handboken;

Om djur skadas eller dödas eller deras bon förstörs som en icke önskad konsekvens av en åtgärd (till exempel i samband med jord eller skogsbruk) bör inte detta betraktas som jakt utan bedömas utifrån artskyddsförordningens bestämmelser.

Men även här gäller alltså uppsåtet och Aviendha har en bra poäng angående indirekt uppsåt, dvs att åtgärden kan vara olaglig även om syftet var något annat. Här är då den springande punkten att det krävs att;

följden av åtgärden ska kunna förutses, att det ska ha framgått av den nationella lagstiftningen och den information som myndigheterna
lämnat till allmänheten och berörda verksamhetsutövare att sådana åtgärder med största sannolikhet innebär lagbrott.

Det är alltså först när man kan visa att sådan information finns och att den som gör åtgärden bör har förstått detta som det finns uppsåt.

Det är då här jag har svårt att se att myndigheterna har informerat om att man inte bör ta emot och sprida ut grus på en gårdsplan under fåglars häckningsperiod, framför allt om det som i detta fallet inte rör en fågel vars bevarandestatus är hotad.

Jag kan ha fel, men det är så jag tolkar det.

Intressant! Den handboken har jag helt missat, och baserat på det du sklipper in så gör jag samma tolkning. Men det känns som att uppsåtspunkten blir dåligt använd i praktiken då det tycks kräva myndighetens uttalade informering i specifika frågor.

För rent spontant så känns det ju som att om man är medveten om att en handling kommer att få vissa konsekvenser och ändå utför handlingen så har man ju viss skuld till dessa konsekvenser. Nu är ju inte mitt "känns" juridiskt bindande (som tur är).

Lite OT. I miljöbalken spelar det ingen roll om du gjort felet av misstag, oaktsamhet eller för att du helt enkelt inte hade en aning om gällande regler, du ska ändå tilldelas sanktionsavgift (tex, i de fall där man gör det). Här i fallet med fågeläggen så kan du alltså vara medveten om att du gör skada, och ändå klara dig(?). Det är verkligen skillnad mellan olika lagstiftningar.

Artskyddsförordningen är ju del av miljölagstiftningen och meddelad med stöd av miljöbalken.

I detta fall beror det tydligen på EU-domar, jag fortsätter klippa in lite:

Om det kan visas att sådan information har funnits tillgänglig och personen därför bör ha förstått den förutsägbara konsekvensen av sitt handlande, då finns uppsåt i lagens mening (EG-domstolen dom C-103/00 och C-221/04). 4 § 1-3 punkten lägger därför ett stort ansvar på myndigheter att informera allmänheten och berörda verksamhetsutövare om reglerna i 4 §. Verksamhetsutövare kan utgöras av skogsägare, jordbrukare eller andra markägare. I viss omfattning lämnas redan idag sådan information, men det kan finnas behov att mer specifikt beskriva effekten av vissa åtgärder och var information om de skyddade arterna kan inhämtas. Exempel på verksamheter där sådan information är angelägen är åtgärder i skogs- och jordbrukslandskapet och i samband med havsfiske i viktiga övervintringsområden för alkfåglar. Konsekvenser för skyddade arter i samband med planärenden kan också behöva förtydligas. Myndigheter som Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Fiskeriverket och Boverket är inom sina sektorsområden ansvariga för att informationen sprids.

Det är också som jag skrev lite beroende på skyddsstatu, man får alltså gå efter proportionalitetsskäl.

Man anger t.ex. som ett ex. backsvala

Ett exempel på en förbjuden åtgärd kan vara att ta sand i grustäkt så att ägg eller ungar av häckande backsvalor skadas. Äggen skyddas av 4 § 3 punkten och ungarna av 1 punkten. Backsvalan är rödlistad sedan 2005, vilket innebär att den inte har gynnsam  bevarandestatus och därför bör prioriteras. Syftet med åtgärden att ta sand är inte att förstöra boet, vilket innebär att det är  artskyddsförordningen (inte jaktförordningen) som ska tillämpas.  Men handlingen är avsiktlig eftersom den som tar sanden ser att  fåglarna häckar där och kan förutse att ägg kan förstöras vid  ingreppet. I täkttillstånd kan det därför vara lämpligt att påminna om
artskyddsförordningens regler.

Jag vet att artskyddsförordningen är meddelad med stöd av miljöbalken, my bad att skriva "olika lagstiftningar". Poängen var ändå den att det framgår att "miljösanktionsavgift skall tas ut även om överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet" (2 §, 30 kap miljöbalk). Att jämföra med det stycke du klippte in i #13 om indirekt uppsåt.

Jo det är lite skillnad mellan miljösanktionsavgift och straffsanktionerna i MB, i detta fall gäller uppsåt eller av oaktsamhet. Dock verkar det alltså som Naturvårdsverket i sin handbok säger att myndigheternaäven ska ha informerat allmänheten och inte bara vad som står i förordningen. Jag ska se om jag orkar fibbla lite mer med frågan i morgon och se om jag kan hitta något mer matnyttigt.

Gud vilka härliga inlägg! :D Jag har lärt mig massor av att läsa allt detta. Mycket intressant och spännande att få en större inblick i dessa lagar.

Goda nyheter! Till en början var det tveksamt men efter ett tag smälte åkeriägaren. Fick höra att det även dykt upp några fågelskådare som tydligen också fått syn på äggen och pratat med chaufförerna om att låta äggen vara tills dom kläcks. Så nu får fåglarna och äggen all tid dom behöver. Chaufförerna har till och med byggt ett litet skydd till boet, nödvändigt eller inte så var det fint gjort iallafall (:

Så nu är det bara att vänta tills dom små liven kläcks ^^ Tack för svaren! Har lärt mig mycket av det här inlägget.

Bra att det löste sig, vilket det också brukar göra i de flesta fall bara man är saklig och uppträder på ett trevligt sätt. Kul också att de andra chaufförerna också har ställt dig positiva och hjälpt din pojkvän.

Ja, riktigt härligt faktiskt (:

Kul när man märker att dom anstränger sig för djurens skull ^^

Vad roligt att höra att det ordnar sig bra för äggen 

Jaaa :D Äggen är borta nu så antagligen har dom kläckts och flyttat till bättre marker ^^ Härligt, härligt!