Hm, äter päls och biter i gallret gör mina marsvin, dock är det bara en av dem som äter päls och mestadels på sina burkamrater.

Kan hålla med om att det kan vara understimulering, mina biter i gallret när det är dags för mat för att tala om och tigga, så har jag uppfattat det och pälsätningen är inte ofta, ibland ser man att det saknas någon tuss här eller där på dem

Jag tror att det är viktigt att man skickar med ordentlig information med djuren man säljer och även muntligt berättar. Jag tror även att det är bra att informera på annat sätt, kanske genom att gå ut såhär på internet i olika forum/hemsidor.

Mina skrek mest i högan sky när jag skramlade med grönsakslådan i kylen när det var dags för att ta fram lite gott till dem, tigga kan de! ;)

Ja, information på olika sätt tror jag är bra och därför blev jag glatt överraskad över att hitta artikeln som jag länkade till. Veterinär.nu är en relativt nystartad sajt, men huvuddelen av artiklarna som skrivs där skrivs ju av en av de jag skulle kalla sveriges bättre veterinärer. Dessutom är det ju en klar fördel att de är lättförståeliga.

Något jag ibland saknar på många smådjurssajter är tips om hur man kan ge sina djur en stimulerande miljö. Ex. hur man bör inreda, tips på inredning överlag osv och att även ta upp kopplingen mellan en berikad miljö och "psykisk hälsa" hos djuren. Att ge en så stark anledning till varför man bör engagera sig i att förbättra deras miljö och inte nöja sig med mat och vatten enkom kan ju göra att fler blir motiverade att göra detta just eftersom de kan se en stor vinst i det.

Stereotypa beteenden är något man pratar en hel del om när det kommer till ex djurparksdjur och man brukar anse att det finns en klar koppling mellan sådana beteenden och sättet/miljön djuret hålls i.

#2 Fast den där sidan har jag för mig innehåller lite fel om just marsvin, har för mig att det finn någon tråd om det inne på marsvin.

#3 Sidan eller artikeln ifråga? Jag har ju inte läst de andra artiklarna om just marsvin så det vet jag inte något om. Det kan ju vara värt att påpeka dessa fel för skaparna och hänvisa till korrekt fakta?

Däremot så uppskattar jag illerartiklarna eftersom vi har väldigt begränsad svensk information som är uppdaterad, även om de på vissa ställen är väldigt förenklade. Men det kanske är för att så många som möjligt ska kunna förstå vad som skrivs?

Veterinärerna är den sajten är extremt duktiga på smådjur, absolut! Jag gick alltid med mina kaniner, marsvin, råttor och andra småttingar till kliniken en av dessa veterinärer jobbade på då. Hen lyckades med operationer och behandlingar som andra vettar inte ens vet om finns! Fick man ett "inget att göra, bara avlivning" av en annan vet, så gav denne iaf djuret en chans.

Men när det kommer till beteende och foder har hen väldigt starka åsikter, och dessa hittar jag på sajten också. T.ex. den ständiga frågan kring pelletsens vara eller icke vara. Förr tyckte hen att det aldrig behövdes, men nu verkar hen ha backat lite och tillåter iaf teskedsmängder.

Men så är det ju i djurvärlden, alla har sina egna bestämda åsikter om vad som är bäst och vad som är fel.

#4 Har för mig att det var olika artiklar om marsvinen men de kanske är "rättade" för jag har för mig att några från marsvin.ifokus skulle maila och be dem ändra några saker.

#5 Jag har inte märkt så mycket av foderåsikterna, ska jag vara ärlig har vag vart mer inriktad på sjukdomar och behandlingsmetoder, då främst på iller men även på gojor och där finns det inget idag som toppar den veterinären. Men foder är rätt så kontroversiellt, och jag kan ju personligen tycka att den utfodringslära som veterinärer får är begränsad minst sagt. Nu gäller ju det veterinärer generellt, vad just denna veterinär har för utbildning på det området vet jag faktiskt inte alls.

#6 Aha :)

#7 Det är väl för att jag kände igen vetten, som jag inte kunde låta bli att lägga märke till det dom skriver i ämnena vi diskuterat

#8 Brukar bli så ;)

Att jag gått ovetande förbi är väl för att jag är illerägare, vi håller till på iller och sitter hemma och kikar innehållsförteckningar och vänder och vrider på saker och ting när vi inte styckar kycklingskrov till de små :P

Oja, beteendestörningar bland smådjur är väldigt vanligt. Faktum är att det är bland de största problemen i gerbilvärlden då gerbiler har ett stort behov av att kunna gräva hållbara gångar som de kan bo i, och de behöver bra mycket mer yta än vad lagen kräver.

Barbering och frenetiskt grävande i örn, samt gallergnagning kan ställa till det ordentligt, så jag gör allt jag kan för att få bort dessa för*anna*e gallerburar till gerbiler, de behöver gräva, inte klättra! Gah!

Puh, nu har jag vädrat lite haha

Vädra på du Tassy ;) Ja, med tanke på vilka utpräglade grävmaskinister gerbiler är så är det ju verkligen inte konstigt att det blir så fel när de inte får utlopp för grävandet.

#11 Precis så. De tenderar att verkligen bli fanatiska när de inte får utlopp för sina behov. Ibland skadar de sig så illa att de får men för livet, till exempel genom stereotyp gallergnagning som kan skada tänderna ända upp i rötterna i nosen så tänderna växer fel och gerbilen svälter ihjäl om man inte klipper tänderna på den regelbundet. Usha!

Annars är det svansarna som ligger pyrt till ofta, de barberar varandra (och sig själv) om de blir rastlösa, och detta beteende kan trigga slagsmål om de ger sig på varandras svansar. Med otur så biter de ihjäl varandra. Så det är inte en banlek med stereotyper som många verkar tro. "Jamen vad gör det om de gnager lite galler, de gnager ju kartong? vad gör de om de krafsar där i hörnet, den kommer ju ändå ingen vart"

Om en människa sitter och maniskt gungar i ett hörn och äter på till exempel benet/armen, ja då blir det dårhuset… Men det är visst skillnad?

Jadu, det är inte trevligt på något sätt alls med beteendestörningar av det slaget! Eller "pacing". Jag upplever att många har svårt att se problemet med att ett djur vandrar på ett stereotypt sätt. Det skadar ju inte djuret att röra sig på samma sätt som ex barbering, agressioner eller själmutilering kan göra men är likaväl ett problem eftersom djuret bär på en enorm stress.

#13 Precis, och tänker man efter så finns ju beteendena hos oss människor också, med självskador och repetativa mönster (tvång etc) och hos oss medicineras det friskt och man försöker motarbeta det, men hur många kopplar samman dessa beteenden att det är faktiskt samma sak hos djuren? De har samma inre stress och oro, ja kanske till och med ångest? Vem vet, de kan inte tala.

Jag kan inte påstå att detta är vanlig för mig, som är marvin sen man vart 7, men risken är att det finns eftersom miljöerna för dem är ganska tråkiga. Dock vet jag att de kan bli otroligt stressade över att få vara ensamma om de gått med tillsammans med andra marsvin innan.

Fast mina skriker så fort kylskåpet öppnas eller när man bär förbi matkassana när man varit och handlat :) mina egna brandvarnare

Stirrup, att de gnager på sin päls ibland kan bero på B-vitaminbrist. Prova att tillsätta B-vitamin i vattnet en period och se om det försvinner!

Beställ B-mix: www.djurdoktorn.nu

#16 Tack! Ska testa. Det finns inga frukter eller grönsaker som innehåller mer B-vitamin? Är inte så förtjust i detta man köper, känns lite onaturligt

#17 Det ska finnas i banan :) lever och kött är ju knappast lämpligt för ett marsvin, annars är även det en källa rik på just b-vitaminer. Groddar (ex vetegroddar) och gröna ärtor, broccoli, spenat, squash, solrosfrön (andra fröer och nötter med) avocado är några saker jag får upp vid en snabb sökning :)

#18 Avocado är jag rätt säker är livsfarligt för marsvin så något sådant blir det inte, tack för de andra tipsen ska börja mata mer med solrosfrön och broccoli som jag vet finns hemma så får vi se om det ändras något.
Men det var nu ett tag sedan jag såg att det saknades päls på marsvinen så jag tror inte de har ätit något på länge

#19 Ah. Är dödligt för fåglar med men det ska finnas vissa djur som kan äta det så jag slängde med det och hoppades att du hade koll på just smågrisar ;)

Solrosfröer är ju rätt feta så har du mysgrisar som har viktproblem/lätt för att lägga på sig så kanske du får hålla igen lite på dem.

#20 Jag tror nog solrosfröna är bra för dessa långhåriga damer som käkar päls för de har alltid varit tunna och behöver gå upp. Även den korthåriga damen de går med skulle behöva lite fetare mat då hon börjar bli gammal och falla ur lite.
Så nu har jag gett dem lite solrosfrön och havre, hoppas de blir fetare och slutar äta päls

Dåså, bara att gödsla på