Men äggen är obefruktade…

Vad är det naturliga?

Ja, detta är en bra fråga. Faktiskt så har vi människor haft höns i flera tusen år, ca. 3200 år före Kristur för att vara exakt. Men tamhöns introducerades först till Europa för cirka 3000 år sedan enligt Wikipedia [1].

Vilda hönsfåglar lever i grupper på 10-15 hönor och 1-3 tuppar. Under våren när dagarna blir längre lägger de 15-30 ägg som sedan ruvas av hönan och kläcks efter cac 3 veckor [2].

Värphöns

Dagens värphöns har avlats för att lägga ca. 300 ägg per år. Detta motsvarar nästan ett ägg om dagen [3].
Den höga produktionstakten innebär en kraftig belastning på kroppen. Forskning och myndighetsrapporter har visat ökad förekomst av benskörhet och frakturer hos värphöns, kopplat till intensiv äggproduktion. Men höns medför även andra hälsorisker.
Hönan är värd för parasiter av olika slag, en av dem är koccidier. Risken för kraftiga angrepp och sjukdom är dessutom större när hönsen bor tätt och kommer i kontakt med sin egna avföring. Kvalster utgör idag ett större hot eftersom det finns vaccin mot koccidier medan kvalster saknar effektiv bekämpningsmetod [2].

Ett annat problem är att höns inte är gjorda för att bo i stora grupper. Stressen av att leva i stora grupper kan leda till hackning. Även om hönsen idag bor på större yta kvarstor riskerna med stora grupper [2].

Vem är Ross?

En super-kyckling

De slaktkycklingar som främst används inom svensk köttproduktion är Ross och Cobb. Båda hybriderna klassas som snabbväxande kycklingar. Dessa slaktas vid ca. 35 dagar när de nått en vikt på ungefär 2.3 kg.
Blir de äldre uppstår hälsoproblem på grund av hög vikt och snabb tillväxt. Enligt EU får en snabbväxande slaktkyckling (om den ska uppfylla KRAV) enbart slaktas före 81 dagar om den inte växer mer än 50 g/dag. Ross uppfyller inte detta [4].

Utöver det så måste aveldjurens tillgång till foder begränsas för att de ens ska kunna nå könsmogen ålder. Detta leder till bland annat kannibalism.

En lite långsammare och en normal kyckling

En långsamväxande hybrid uppnår slaktvikten på 2.3-2.5 kg efter ca. 50 dagar, exakt tid varierar mellan olika hybrider. De behöver alltså ca. två veckor längre än Ross.

Nu till det mest skrämmande: En normal kyckling på 1950-talet behöver ca. 120 dagar för att uppnå en vikt på 1.5 kg.

Snabb vs. långsam vs. normal

Hur snabbt växter dessa olika kycklingar?

Ross:
2.3 kg på 35 dagar. Låt oss anta att en nyfödd kyckling väger 50g. (Online uppskattas vikten vara 30-40g men vi ger dem lite mariginal.)
Kycklingen är alltså 2300g efter 35 dagar, vi räknar med att den redan väger 50g och därmed är den totala tillväxten 2250g på 35 dagar.
2250g/35 dagar = 64.30 g/dag

--> 64.30 g/dag

Långsamväxande:
För att bli KRAVcertifierad krävs utöver några andra bestämmelser även att den långsamväxande hybriden inte får överstiga en genomsnittlig tillväxt på 50g/dag [4].

--> 50g/dag

Normal:
Nu till det intressanta: 1950 behövde en kyckling alltså 120 dagar för att nå 1.5kg. Vi utgår nu från att denna kyckling väger 30g när den kläcks för att ge hybriderna en chans.
Kycklingen är alltså 1500g efter 120 dagar, vi räknar med att den bara väger 30g och därmed är den totala tillväxten 1420g på 120 dagar.
1420g/120 dagar = 11.83 g/dag

--> 11.83 g/dag

Innebörden för djurens hälsa

Det har visats i flertalet olika studier att en större andel kycklingar av de snabbväxande hybriderna, de så kallade turbokycklingarna, jämfört med den mer långsamväxande, drabbas av allvarliga benproblem och att fler dör på grund av det eller annat innan slakt [5].

Utöver det så har snabbväxande hybrider en begränsad rörelseförmåga vilket ökar risken för ett flertal åkommor och därmed även andelen dödsfall. Den snabba tillväxten leder även till skelettproblem, fotsår och cirkulationsrubbningar [4].

Kampanj

Sveriges vanligaste fågel

"Turbokycklingar växer så snabbt att de får ont, blir sjuka och dör i förtid. De växer 50 gånger sin storlek under loppet av 35 dagar. Uppmana regeringen att anta ett förbud mot turbokycklingar, skriv under namninsamlingen idag!"

https://djurensratt.se/agera/kampanjer/sveriges-vanligaste-fagel

Källor

• [1] https://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%B6nsf%C3%A5glar
• [2] https://www.slu.se/om-slu/organisation/institutioner/institutionen-for-tillampad-husdjursvetenskap-och-valfard/fodertabeller-och-naringsrekommendationer/naringsrekommendationer-for-fagel/lasvart-om-fjaderfa/historik-och-bakgrund-honshallning/
• [3] https://www.svenskaagg.se/om-agg/funfacts
• [4] https://stud.epsilon.slu.se/9286/1/macklin_s_160803.pdf
• [5] https://djurensratt.se/vad-vi-gor/foretagsarbete/european-chicken-commitment/svensk-fagel