Helt ärligt - det stora problemet med LS tycker jag är att de ingriper alldeles, alldeles för sällan. Oavsett utgång så lider djuren i många fall alldeles för mycket och alldeles för länge.
Sen vet jag att du och jag inte har samma åsikt om avlivning men den diskussionen behöver vi ju inte ta just här.

Vi är säkerligen ense om att djur inte skall lida, att LS skulle kunna jobba på ett annat sätt än idag och att det är tråkigt att folk inte har större förtroende för en myndighet.
Dessutom tycker jag att det är knepigt att rutinerna varierar så mycket beroende på vilken handläggare det är och i vilket län/region man bor.
LS i Skåne har ju tex rykte om sig att vara drivna - då får de istället skit för att de "bedriver häxjakt" och "omhändertar djur utan anledning".

Sen fattar jag fortfarande inte varför vi har så mjäkiga djurskyddslagar och påföljder även om vi kommit en liten bit på vägen med den nya lagen.
Det ska kännas att missköta djur!

Men i de fall där det finns en bra lösning för djuret (så det slipper avlivas) och djuret enligt veterinärbedömning kommer att kunna få ett gott fortsatt liv efter veterinärvård (så som vård skulle ha getts till ägda djur) så ser jag ingen anledning till att djur ska avlivas.

Men jag håller med, Lst ingriper ofta för sällan, det får ofta gå för långt så att djur far illa. Det är trist att förtroende för Lst är lågt - men jag förstår också att människor reagerar på avlivningar etc som inte skulle behövt ske.

Och det är knepigt att länsstyrelserna jobbar så olika.

Djurskyddslagstiftningen är generellt för svag, och flera länder har en starkare djurskyddslagstiftning. Jag vill minnas att det jobbas en del med djurskyddslagstiftningen inom EU just nu, oklart i vilken utsträckning det kommer att förbättra/försämra.

Men tyvärr så utgår djurskyddslagstiftningen i hög utsträckning från människan och människans önskemål och "behov", snarare än ser till vad som blir bäst och innebär en god välfärd för djuren.

#0: Vad jag har hört så blir inte djuren avlivad utan anledning. Inte hundar och katter i varje fall. Det har stått mycket i tidningarna om smuggling av reptiler och andra smådjur samt kaniner. Men de djuren var en smittorisk och det skulle kosta multum att kolla genom alla. Jag tror det skulle hjälpa om LS kunde få till ett bra samarbete med några veterinärer, så det inte kostar multum att kolla genom djuren.

Det fans folk som kunde ta emot reptilerna om de fick en hälsokoll, för sedan att hamna i karantän hos de som tog emot dem. Men det skulle bli för dyrt sas det.

#3 Tyvärr har jag följt flera fall på nära håll där katter har avlivats utan rimlig anledning, och där länsstyrelsen inte har behövt lägga ut några extra pengar på katterna (det har alltså funnits andra seriösa aktörer som varit beredda att stå för kostnaderna).

#4: Det är ju helt fel tycker jag.

Men jag förstår inte varför de blev avlivade om det fanns aktörer som kunde ta emot katterna och stå för alla kostnader ? Låg det något annat, exempelvis farlig smitta, bakom beslutet ?

#5 Nej absolut inte. I ett fall handlade det t.ex. om lindrigt förhöjda njurvärden hos katt (vilket omkring hälften av alla katter har efter ca 10 års ålder).

#6: Det låter ju väldigt märkligt, och helt fel i min värld.

#7 Det är därför jag reagerar….

Så länge det gäller farliga smittor (där t.ex. karantän inte är ett alternativ), respektive allvarliga skador och sjukdomar utan hopp om bättring (eller med ett långvarigt och svårt lidande på vägen mot bättring) har jag förståelse för avlivningsbeslut. Men inte när avlivning sker av någon slags "princip".

En njursjuk katt kommer att bli sämre, tids nog, men vid lindrigt förhöjda njurvärden kan katten ha många, många år kvar, utan sjukdomssymtom, och förloppet kan se mycket olika ut för olika katter. Många katter hinner f.ö. dö av annat och inte av sin njursjukdom.

Det viktiga är att katthem som får överta en sådan katt informerar adoptivhemmet om kattens njurvärden och att värdena ska fortsätta att följas upp, och att katten så småningom kan behöva specialfoder.

Och är det katter med en mer långt gången njursjukdom (men där katten ännu mår bra) så kan katthemmet t.ex. behålla ansvaret för katten och dess veterinärvårdskostnader men att katten får bo i ett permanent jourhem där den blir lite extra bortskämd och får ha det bra sin sista tid i livet (d.v.s. tills veterinären bedömer att det är dags att avsluta).

Njurvärden är f.ö. inget som kollas rutinmässig på katter som adopteras ut, så (medelålders) katter med lindrigt förhöjda njurvärden är nog relativt vanligt på katthemmen, precis som bland katter i stort.

Däremot är det förstås aldrig försvarbart att adoptera ut en svårt njursjuk katt.

Jag har sett alldeles för mycket vanvettiga beslut från deras håll för att se dom som annat än bra på att döda och i övrigt göra så lite som möjligt.

https://www.facebook.com/100000823901991/posts/pfbid025FfdF4zYANXhNGMoh5RTpap6TJf3RkZHL2b7QoFmi8ivp7CqUhkY4vGDTCyDWbZkl/

Lästa innan idag en artikel om att ls fick in anmälan om djur på en gård. Där upptäcktes flera djur som var så vanvårdade att dom fick avlivas. Det beskrevs som hemskt djurplågeri.

Ägarna blev anmälda. Men ls dom stjärnorna lämnade kvar djur hos ägarna med krav som skulle göras innan nästa besök annars riskerar dom vite.

Det är inget jäkla djurskydd. Djurförbud och bort med alla djur hade varit djurskydd. Helt otroligt.

Ja, det där är ett helt vidrigt fall.

Vi är många som också ännu minns Vargöns katter…

Så absolut att det finns länsstyrelser som missköter sig.

Men härom dagen plockades en ägd, idmärkt katt ner ur ett träd. Man ville inte släppa den med risk för att den snart skulle sitta i ett nytt träd. Man fick rådet att vända sig till djursjukhuset. Ett vettigt råd, då katter som suttit i träd kan vara uttorkade, behöva smärtlindras o.s.v. Men genast är det någon som börjar skrika i tråden om att katten inte får lämnas till veterinär för då kommer den att avlivas av länsstyrelsen. Sannolikheten att en frisk idmärkt tam katt som plockats ner ur ett träd rutinmässigt skulle avlivas av lst tror jag är lika med noll. Speciellt som jag känner till området och vet att både lst där, och det aktuella djursjukhuset, samarbetar med no kill-katthem i området.

Men det är det här jag menar. Lst agerar opålitligt, nyckfullt och ibland på ett sätt som t om får våra domstolar att säga ifrån. Det gör att allmänheten tappar förtroende för den myndighet som är tillsatt för att hjälpa djur. Och då är djuren och samhället illa ute.

Men jag vet att det finns katthem som uppfattar att just deras lst fungerar bra, eller åtminstone någorluna bra.

Kan tillägga att katten i trädet var idmärkt men oreggad.

Precis. Dom är nyckfulla och opålitliga. Vilket är katastrof.

LS här är ganska bra att ha att göra med faktiskt. Jag har vid ett par tillfällen skickats ut för att omhänderta akvariefiskar och reptiler från ägare med djurförbud.

Vid dessa tillfällen har vissa av djuren varit i ett sådant skick att avlivning har varit aktuellt. Men det är bara dessa som har blivit avlivade, övriga har fått nya hem, eller stannat hos mig.

#12: men om den är oregistrestad, vad hjälper det att den är id-märkt?? 🤔

Då vet de ju ändå inte vems katten är.