Regler för hållande av exotiska sällskapsdjur

Intresset för exotiska sällskapsdjur har ökat på sista tiden. Men hur är det egentligen med regelverket för dessa husdjur när de inte finns omnämnda i L80?

Hästar, hundar och katter och lantbruksdjur har tex. egna föreskrifter om hur de får hållas. "Övriga sällskapsdjur" tas upp i L80, exempelvis gnagare, reptiler, iller, fisk, fåglar etc.

Vill man hålla ett djur som inte förekommer i L80 så är det djurparksföreskrifterna, L108, man ska gå efter.

De mått man finner i dessa är relativt sett större än för många andra sällskapsdjur i ex. samma storleksordning, men det beror på att dessa djur inte är domesticerade och därför kan stressas av att hållas i bur eftersom de helt enkelt inte är anpassade till att vara sällskapsdjur.

Det finns dock begränsningar för vilka djur man får hålla för sällskap; du får ex inte äga primater, rovdjur (hund, katt och iller undantaget) eller rovfåglar. Normalt sett får man inte heller hålla många av de arter som finns i vilt tillstånd andra länder inom EU. Djuret måste vara uppfött i fångenskap och man får ej hålla viltfångade individer.

Det kan även vara en god idé att kontakta sin länsstyrelse om man vill hålla ett mer ovanligt djur för sällskap eftersom det kan vara så att det ska hållas i vilthägn enligt jaktskyddsförordningen.

Är man intresserad av att hålla ett utrotningshotat djur så är reglerna mycket strängare enligt CITES-konventionen. Detta omfattar även andra djur som inte omfattas av djurparksföreskrifterna, exempelvis vissa arter av papegojor behöver CITES-intyg för att få säljas. Mer om CITES kan du läsa om på jordbruksverkets hemsida.

Om du planerar att ta in ett djur från ett annat land så gäller föreskrifterna om införsel av sällskapsdjur.

Källa: SVJ om exotiska sällskapsdjur

Besök gärna ExotiskaDjur.iFokus.se som är en samlingssajt för exoter, även om en del arter har egna sajter i iFokusnätverket.

Det finns fall från 2006 där en kommun försökt förelägga en person att hålla igelkottar enligt L108, dvs 20m2. Det höll inte vid en prövning.

#1 Men det är väl det som gäller? Eller har jag missat att det finns andra bestämmelser angående det?

#1 Jasså? Det känns rätt märkligt måste jag säga eftersom SJV's inställning uttalat är att icketraditionella sälskapsdjur ska hållas enligt djurparksföreskrifterna, och de anser att pygméigelkottar tex är sådana sällskapsdjur. Det framgår av deras egna korta sida om exotiska sällskapsdjur.

Jag har bett att få papperna skickade till mig och lovar att återkomma när jag läst den exakta ordalydelsen. Dock kan jag tillägga att användandet av just L108 för igelkottar inte funkar i praktiken, detta då man på 20 m2 får ha 10 st djur vilket borde leda till stora problem. Tyvärr är detta något som Jordbruksverket (innan djurskyddsmyndigheten) var blinda i, man klarade inte av att se något annat än vad som stod i gällande regler, hade man bestämt sig så hade man bestämt sig oberoende om portalparagragen var uppfylld, bröts eller inte.

#4 Ser fram emot "redogörelsen" :)

Ja, det där med antal djur är ibland problematiskt även på andra djur. Även sociala djur kan få problem om de går i för stora grupper så det är tyvärr inget unikt för igelkottarna. Men jag vet en som har en hel del kottar som går ihop, det beror säkert mycket på individer, hur ytan är disponerad etc.

Om igelkotten är ett social djur tål att diskuteras, det kan kanske finnas arter som är det, men detta saknar jag tyvärr kunskap om. När det däremot gäller vår Erinaceus europaeus, så är den det inte utan är ett revirhävdande djur som lever solitärt och det är endast vid parningsperioden de uppsöker artfränder.

Däremot kan det diskuteras antal djur för många andra arter, nu är nog inte antalet i den betydelse att det är för många som är det största problemet bland sällskapsdjur utan istället att djuren hålls ensamma.

Tog sociala djur som exempel, man kan ju tycka att höns eller möss som är flockdjur inte kan ha problem av att vara många men även de får problem om individantalet blir för stort. Sen finns det ju solitära djur som ex katt och iller som man enl. lag får hålla med artfränder utan att individantalet regleras. Alltså finns det praktiska problem som du påpekade i #4 även när det kommer till andra djurslag/arter.

Jo, alltför många flockdjur sitter ensamma i dagsläget, men jag kan även tycka att tex kycklingindustrin är rent av vidrig sett till individantalen. En höna kan känna igen upp till ca 25 individer och iom detta upprätthåller de flockens inbördes rang. Är det 50 individer i flocken så faller det lite, det blir oroligare och mer stress eftersom ordningen inte infinner sig helt och hållet. När man då ser till stallar som kan innehålla 25000 individer så säger det sig självt att det är ett socialt kaos för djuren. Hade de själva fått välja så hade de delat upp sig men det går ju inte riktigt när man begränsar ytan för dem.

Jag kan inget annat än att hålla med dig, det finns två sidor på myntet. På den ena sidan har vi reglerna i L108 och på den andra har vi L100. Däremellan har vi L80 och L102. En katt ska alltså enligt reglerna 6m2, en iller  5 m2, ett marklevande rovdjur på mindre än 5 kg ska ha 50 m2 (inomhus i djurpark) och en mink ska ha 0,255 m2 (från jan 2011). Vid grupphållning gäller 2, 1, inget krav, resp 0,125 m2

Diskussionen har funnits med när det t.ex. gäller mässor och djur där Jordbruksverkets inställning är att L80 gäller rakt ut om inte dispans söks. En utställare tog därför en kaninbur och pressade in kycklingar, observera då att du på samma yta får ha 10 kg kycklingar enligt L100. Nu fick han ju inte in så många, men reaktionerna uteblev inte.

Det finns alltså ingen rim och reson när det gäller de olika reglerna och det är därför just koppling L108 och L80 är intressant.

Jag kan väl inte mer än hålla med er andra. Dagens regler gör mig rent utsagt frustrerad. Alla minimumått oavsett om det är matdjur, vanliga husdjur eller exotiska djur är extrema åt olika håll. Varför kan vi inte hitta någon form av gyllene mellanväg som faktiskt gynnar djuren?

Jag kan inte förstår hur det t ex kan skilja över 25kvm som minimimått mellan två fåglar som är lika stora och har samma krav på att få röra på sig... bara för att den ena anses som traditionell burfågel, den andra inte.

Det blir ännu dummare när man tittar på de olika reglerna. Ta t.ex. en en burfågel på 41 cm, denna ska enligt L80 ha 1.44 m2 med en minsta höjd på 1 meter. Samma fågel ska enligt L108 ha 30 m2 med en minsta höjd om 3 meter. Ännu dummare blir det när man kollar på en kalkon, enligt L108 ska det vara minst 2 m2 per djur och en minsta yta på 50 m2 med 2.5 meter i höjd. Enligt L100 krävs 0.4 m2 för avelsdjur och 0.33 m2 för slaktdjur på 10 kg (30 kg/m2). Man kan även ta t.ex. ett marsvin, enligt L108 får man ha 6 st djur på minstautrymmet på 3m2 med en höjd på 1 meter. På samma utrymme, dock med endast höjd på 0.25 m, får man enligt L80 ha 20 st djur.

Vad är det sm säger att det ena regelverket uppfyller 3§ i djurskyddslagen medans det andra inte gör det?

#10 När det gäller L108 så är min gissning att man anser att portalparagraferna inte kan uppfyllas med L80måtten med tanke på den stress som besökare i ex en djurpark faktiskt innebär för djuren. Större yta innebär att djuret har en större möjlighet att dra sig undan när det har behov av det.

Men visst kan det bli knasigt i många sammanhang, traditioner, ekonomi och tunga aktörer gör att man inte riktigt kan vända färjan på en femöring..

För vissa djur kan jag köpa detta dock inte för de t.ex. burfåglar eller domesticerade arter av gnagare eftersom han i L108 hänvisar till L80 i dessa fall. T.ex. behöver en burfågel på mindre än 20 cm inte större djurutrymme i en djurpark, men när man går över denna storlke sä är det helt plötsligt viktigt. Oberservera så att djurutrymme inte är samma som visningsutrymme i detta fall.

Jag har inte läst föreskriftsmotiven till L108 (och hittar i nuläget inget om det heller) så jag kan inte säga att det är så det ligger till, bara att det kunde vara en rimlig anledning till bestämmelserna :)

Jag har inte en aning om varför de bedömt att ex finkar är okej att hålla enl. L80, men en amazon ska gå under andra bestämmelser.

Jag försökte få fram vilka mått som gäller för hållande av Afrikansk Pygmémus och Natalmus (Mastomys natalensis), men hittade inget. (Natalmus kan ju inte ens klassas som exotisk väl? )

7 § Djurarter som tillhör ordningen Rodentia, och som inte omfattas av bilaga 1:4, tabell 1, ska ha utrymmen med minst de mått som anges för chinchilla i nämnda tabell. Detta gäller under förutsättning att de får hållas enligt 4 § samt att de har en vuxenvikt på mindre än 100 g och har motsvarade behov som de arter som anges i nämnda tabell. I övrigt gäller för dessa djur de bestämmelser som anges i kapitel 8, i tillämpliga delar beroende på art.

#15 Ok, spännande. Den texten har jag ju sett. Och de tillhör bägge Rodentia...

Japp och de väger mindre än 100 gram adulta (vanligtvis) samt att de har motsvarande behov.

Då kör vi på det! Tack!

Eftersom iFokus, modereringsmässigt, har stora brister så har jag raderat inlägg #19-#40.

En mycket intressant diskussion tog fart, däremot så var diskusstionen way of i förhållande till trådens ämne. Tyvärr kan man i dagsläget inte flytta inlägg till en ny tråd, det närmsta jag kan komma är att själv manuellt kopiera och klistra in i en ny tråd.

Anledningen till att jag inte gör det är för att det 
1. Är fult. Flytet i en diskussion blir aldrig bra, speciellt inte när det rör sig om så många inlägg som i det här fallet.
2. Det tar en hiskla massa tid för min del, tid som inte känns värd med tanke på att vinsten (en bra diskussion) är svår att nå (se punkt 1.).

Mycket synd, men jag hoppas att deltagarna startar en egen tråd om ämnet (skillnader i hållning mellan olika typer av djur och deras användningsområde, hållbar utveckling, attitydförändring etc.) så det kan få den uppmärksamhet det förtjänar.

De här inläggen hängde ju ihop och var, som du säger, helt OT. Flytet hade säkert varit kvar, däremot har jag förståelse för att du inte ansåg det vara värt besväret. Nåja, vi får se om det blir någon ny tråd i ämnet.

HH