Djur och lagen

artikel

2012-05-28 10:30 #0 av: redan

http://www.lantbruk.com/debatt/samspelet-mellan-djurskyddskontrollanter-och-bonder-maste-bli-battre

Anmäl
2012-05-28 20:37 #1 av: Aviendha

Det är jobbigt att vara kontrollobjekt, och många gånger kan man som kontrollant le och prata sig blå i pur trevlighet innan personen man möter släpper den initiala spänningen som alltid uppstår vid en oanmäld kontroll. Många blir så stressade av att man kommer att det knappt går att få till ett samtal och att man känner sig granskad är ju ändå rätt normalt, även om många kan uppleva det som obehagligt.

Har man sedan något att anmärka på så är det få som glatt håller med en, det blir ju ändå en konflikt när man måste säga "du, det där är faktiskt inte acceptabelt". Få känner sig väl bemötta när de får höra att något är fel.

Bemötande måste alltid jobbas på och man bör ju sträva efter att alla som får en kontroll känner sig väl bemötta, oavsett anledning och resultat av kontrollen.  Ofta beskrivs dock bemötandet som något som enbart ligger i händerna på myndigheterna, något som bara de kan påverka och att all negativ känsla är dem att belasta. Som i artikeln du länkar till. Jag försöker på inga vis att skydda kasst beteende från en kontrollant, bara ge en annan synvinkel på det.

Anmäl
2012-05-29 11:00 #2 av: redan

Jag håller med dig till 100%. Men när handläggaren går över ån efter vatten, så spelar det ingen roll. Dom gör sitt jobb, men deras jobb ska var bättre styrt uppifrån. Där fokus ska ligga på djuren, inte reglerna i sig själva. Jag tror vi förstår varandra, och vi båda vet att det kanske inte är hadläggarens fel, men att det samtidigt även finns hadläggare som inte passar som hadläggare. Jag tror att det finns en hel del jäv, och hadläggare som litar mer på anmälaren än att faktist lyssna på kontrollobjektet. Jag har många gånger sett beslut som är tokigt fel. DET är dock bara handläggaren fel. När man då sedan ringer och pratar med dem och förklarar att de gjort fel, så försvara dom sitt handlande, utan den minsta antydan till att dom gjort någe fel. DET är galet.

tex: kaniner ska ha pinnar i sin bur. (vilket är bra, och de får det regelbundet, men fanns inte i buren vid inspektionstillfället. Nu finns det inte i lagen, men det struntade de i och anmärkningen stod kvar.)

 

 

Anmäl
2012-05-29 20:59 #3 av: Aviendha

Talar du om rättelse i en tillsynsrapport nu igen? Jag har diskuterat det hela lite med en kollega och det sättet vi förfar på är detta; en inspektionsrapport är ett "här-och-nu"-dokument. Dessutom så innehåller den inget tvingande beslut, det är fritt fram för kontrollobjektet att inte rätta till bristerna. Vi kommer därför inte gå in och skriva om inspektionsrapporten. Däremot kommer vi att tillfoga en till handling till ärendet, nämligen en anteckning/utlåtande/skrivelse (beroende på situation) där vi konstaterar att det kommit till vår kännedom att det står fel i rapporten, och den rättelse som görs. (Då finns det dessutom dokumenterat att vi gjort en felbedömning).

Är det ett beslut som är felaktigt så får man däremot häva det gamla och eventuellt skriva ett nytt. Nu vet jag inte om det är det absolut bästa tilvägagångssättet, eller om det är det som praktiseras överlag på länsstyrelserna, men det ger kanske en blick av vår tankegång. Dvs att man inte tvunget måste ändra en inspektionsrapport.

 

Anmäl
2012-05-30 07:10 #4 av: redan

Bra skrivet. Håller med om att det är så det bode gå till.

Jag har dock aldrig sett en "anteckning/utlåtande/skrivelse (beroende på situation) där vi konstaterar att det kommit till vår kännedom att det står fel i rapporten". Tydligen kan även kontrollrapporten som inte blivit ändrad, användas vid ett beslut om omhändertagning.

Även om jag tycker att det låter jättbra, tror jag inte att det går till så. Om det inte komme ett beslut, dvs kontrollobjekter inte är ålagd att rätta till påstådda brister, hur kan man då ta orimligt mycket betalt för det?

Jag har vid ett tillfällen begärt en ändrig av ett beslut via telefon, handläggaren lovade att göra så, men det skedde aldrig.

 

Anmäl
2012-05-30 10:36 #5 av: Fidelia

En "vanlig" kontroll borde inte riva upp känslor och det tror jag i de flesta fall inte det gör heller.

Kontroll efter anmälan betyder ju att någon (ofta anonym) inte tycker man sköter sina djur. Vilket kan vara väldigt jobbigt om man som djurägare tycker man sköter dem bra. I de lägena får ofta inspektörerna stå till svars för vad någon annan anser. I de lägena förstår jag om det blir spänt. Där är det viktigt att inspektören påpekar att de är opartiska i ärendet och att om allt är bra finns inget att oroa sig för. Samtidigt måste djurägaren tänka till och faktiskt inse att det är så. Inspektören har ingenting med anmälan att göra.

Det folk stör sig mest på är att inspektörerna sällan talar om vad de hittar för brister. Det får djurägaren läsa när kontrollrapporten kommer. De vill inte ta diskussionen på plats. Det är fel tycker jag. Det visar på bristen att resonera kring besluten.

#4 Om en åtgärd står i protokollet efter kontroll är det beslut på att det ska fixas. Det kommer inga fler papper. Beslutet är fattat innan protokollet skickas till djurägaren. Så ev brister är du skyldig att åtgärda. Man kan som du nämnt tidigare överklaga ett beslut, men det måste ske skriftligt inom 3v. Annars har du godtagit att åtgärda bristerna.

Anmäl
2012-05-30 11:14 #6 av: redan

Om handläggare ink poliser klampar in och ska inspektera, med en attityd om att leta fel, vägra svara på frågor och funderingar, stressa djuren pga att de inte vet hur man rör sig kring djur, sedan endast skicka protokoll och en fet räkning, och när man då försöker nå dem så går det inte. Då har det brustit någonstans.

Det låter så bra och glamoröst när alla förklara hur en inspektion går till, men det är inte så det går till i vissa fall.

ALLA vet hur man anmäler anonymt, men få känner till den rättsliga processen för kontrollobjektet. Nu har jag fått så många bud om hur en inspektion och efterföjande process fungerar.

Jag förstår tydligt att det är en fruktansvärd påfrestande sitts för både handläggare och kontrollobjekt. Därför, är det så otroligt viktigt att båda parter kan prata med varandra och lungt och sansat vara överens. Två poliser plus en handläggare som tränger sig in utan hövlighet till ett ensamt kontrollobjekt, är INTE ok. Om de redan från början "vet" att här bor en djurplågare, så förstår jag deras attityd, men inte om de har den attityden mot är en vanlig person med djur redan när de klampar in. Då kommer det att krocka, hur trevlig båda parter än försöker vara. Jag skulle bli rädd och stressad om någon försökte slå in min dörr, och sedan bara trängde sig på med frasen "vi har fått en anmälan om att du inte tar hand om dinna djur, vi måste kontrollera det".

Attityden måste ändras, och processen måste vara glasklar.

 

Anmäl
2012-05-30 21:27 #7 av: HellviHumle

Intressant artikel med intressantare kommentarer. Jag gör so några skrev: Jag lägger ner verksahmheten. Det går i längden inte att rå på ljugande handläggare och anonyma anmälare!

HH

Anmäl
2012-06-03 11:03 #8 av: Aviendha

#6 Jag hoppas att du inte räknar in mitt inlägg #3 som en slutgiltig sanning i "Nu har jag fått så många bud om hur en inspektion och efterföjande process fungerar.".

Jag skrev bara om hur vi jobbar (dvs jag och mina kollegor på min arbetsplats) och vi jobbar inte med djurskydd. Däremot så rör det ju fortfarande myndighetsutövning, men så länge man följer förvaltningslagens syften och mål så kan tillvägagångssätten säkert variera.

Anmäl
2012-06-03 12:09 #9 av: HellviHumle

Jag "råkade" få se en anmälan mot mig. Den gällde lösspringande djur. Nu var det så att jag inte hade några djur där, inte heller några djur av den typen. Ingen hade kontaktat mig. Så hur ska man kunna rå på såna saker? Det ser ju ut som att det varit mina djur som gåt vind för våg.

HH

Anmäl
2012-06-03 12:18 #10 av: Aviendha

#9 Hur "råkade" du se den? Följdes inte anmälan upp?

När någon anmäler så anteckas ju det, och om anmälaren misstänker att ex de lösspringande djuren är dina/eller att de springer lösa på dina ägor så kommer det ju att antecknas. Det är dock inte samma sak som att det faktiskt var dina eller att det är ditt fel, det är ju rent krasst bara den info som kommit in, korrekt eller ej.

Anmäl
2012-06-04 00:48 #11 av: HellviHumle

#10 Visst, men om flera liknande anmälningar finns och läggs på "min" hög så ser det jävligt illa ut, till slut. Och det finns det! Det spelar ju igen roll om de följs upp eller inte. En följdes upp utan kontakt med mig. En inspektör kontrollerade sju gånger om mina djur hade vatten, vilket de hade alla gånger.
Jag hävdar fortfarande att inga anonyma anmälningar ska få förekomma! Det måste gå att komma åt okynnesanmälningar på något sätt.

HH

Anmäl
2012-06-07 22:58 #12 av: redan

#8 Det kanske är så att djurskyddsärenden "står utanför lagen". Vem bryr sig om kontrollobjektet, när handläggarna handlar i "djurens namn". Det låter glamoröst, men den dagen sanningen kommer fram i ljuset, så tror jag många kommer att bli upprörda. Titta bara på hur skvallertidnigarna forumlerar sig, och gämför det med sanningen, så kan vi tydligt konstatera att vissa fall handlar om någonting annat. Inte alla och kanske inte heller många, men vissa är något annat som döljer sig bakom "djurskyddet".

Antingen vet man, eller så vet man inte hur en process för ett kontrollobjekt fungerar. De flesta verkar dock bara veta hur det fungerar för att anmäla.

Skulle jag gissa, så skulle det bli på att handläggarna och deras chefer inte vet hur processen fungerar, eller ska fungera...

Anmäl
2012-06-08 09:43 #13 av: Silvestris

#11

Risken man tar om möjligheten att anmäla anonymt försvinner är att färre anmäler verkliga missförhållanden. Det blir betydligt svårare för tex. anställda att anmäla sina överordnade för missförhållanden (som de kanske själva påpekat flera gånger men som inte rättas till). Det blir svårare för grannar till kriminella eller narkomaner att anmäla missförhållanden eftersom man är rädd för hämnd osv.

Är vi beredda att ta den risken? Jag är det inte.

Anmäl
2012-06-08 10:02 #14 av: HellviHumle

#13 Det finns sätt att komma förbi det också. Det går att anonymisera efteråt. Det jag tycker är fel är att anonyma kan anmäla gång på gång utan att det går att komma åt rena okynnesanmälningar.

HH

Anmäl
2012-06-08 10:31 #15 av: Silvestris

#14

En djurskyddsinspektör måste ju dock ha någon slags förmåga att inse att anmälningar mot X är obefogade efter att hen har varit ute och kontrollerat X för sjuttonde gången.

Jag vet inte hur man ska kunna anonymisera i efterhand med tanke på att dessa ärenden faller under offentlighetsprincipen.

Anmäl
2012-06-08 11:41 #16 av: HellviHumle

#15 Det finns en hel del som avidentifieras innan det lämnas ut, så det är inget problem. Tar bara lite längre tid att få ut papprena.

Får de en anmälan så antar jag att en bedömning görs. Ibland åker man ut, ibland inte. Men alla anmälningar måste gås igenom. Det står ingenstans att det är en obefogad anmälan! Hur skojigt tror du att det är att ha 17 anmälningar på sig? Oavsett vad det handlar om. Speciellt när det inte framgår att det inte är relevanta. Jag har gett exempel ovan!

En icke oväsentlig sak i sammanhanget är också den onödiga kostnaden. Tror de debiterar 700 kr per timme om anmälan är befogad. En kostnad som givetvis brabbar budgeten när de inte kan debitera någon. Varför inte debitera anmälaren vid fullständigt onödiga anmälningar?

HH

Anmäl
2012-06-08 11:47 #17 av: Silvestris

#16

Du menar att man ska lägga ner resurser på att utreda om anmälaren hade ont uppsåt med sin anmälan för det går ju inte att utgå ifrån att alla anmälningar som inte leder någonstans är "okynnesanmälningar".

Anmäl
2012-06-08 12:04 #18 av: HellviHumle

#17 Det är knappast nödvändigt. Det borde räcka med att flera anmälningar kommer från samma anmälare. Hur som helst så skulle antalet obefogade anmälningar minska om man var tvungen att lämna någon form av identifikation. Skulle tro att de flesta då tänkte efter innan de lyfter på luren.

HH

Anmäl
2012-06-08 12:44 #19 av: Silvestris

#18

Antalet befogade anmälningar skulle antagligen också sjunka.

Anmäl
2012-06-08 13:45 #20 av: Fidelia

#19 Man skulle kunna få vara anonym för djurhållaren men inte för länsstyrelsen. Då kan man komma tillrätta med problemen med okynnesanmälningar utan att befogade anmälningar behöver bli lidande Glad

Anmäl
2012-06-08 15:39 #21 av: HellviHumle

#20 Det är så jag menar! Tyckte jag skrev nåt om avidentifiering.

HH

Anmäl
2012-06-12 15:57 #22 av: Caf_Roy

En hästbekant till mig fick en oanmäld indpektion, hon berättade om den för några år sedan.

Några timmar innan de kom hade hon fått hem en säck havre som hon ställt brevid havrelåren i väntan på att få tid att hälla i den. Nu får man ju inte ha havresäckar direkt på golvet för råttrisken, vilket dom anmärkte på. Det hjälpte ine att hon förklarade läget och lovade hälla i den snarast, det blev dyrt återbesök.

När de kom tillbaka några dagar senare stod det inga havresäckar på golvet, men där stod i stället små matskålar med havre och vatten samt en levandefångst-bur. Hon förklarade för inspektörerna att eftersom hon inte längre fick ha havresäckar på golvet var hon ju tvungen att mata stallråttorna på annat sätt, och buren var till för Nisse som var i väg hos veterinären och skulle behöva två veckors boxvila när han kom hem. Det hade dom inga regler mot.

 

En annan gång (samma person) anmärkte inspektörerna på takhöjden i en av hennes uteboxar. Hon har en liten byggnad som bara består av två rymliga boxar med snedtak, och inspektörerna konstaterade att snedtaket blev för lågt de sista 2-3 decimetrarna i ena boxen och krävde att hon skulle åtgärda det.

Hon svarade att "Javisst, jag kan flytta in väggen på boxen så den blir mindre. Den kommer fortfarande vara tillräckligt stor enligt era regler och inte sträcka sig till den för låga takhöjden. Men är det bättre för hästen?" De fick fundera en stund men konstaterade sedan att hästen nog tyckte om att ha en lite större box, även om taket blev lite lågt den sista biten.

Värt att tänka på i sammanhanget är också att minsta takhöjd finns till mycket för att främja luftcirkuleringen i ett stort stall och de här boxarna stod utomhus.

Anmäl
2012-06-12 18:28 #23 av: vallhund

# 22

beror nog på hur många år sedan det var, fom 1/1 2008 är burförvaring av hund inomhus förbjuden.

ISIS anhängare anser sig inte heller vara sektmedlemmar.

Värd på Amstaff, BARF , Beroenden samt Multikulturellt .

Medis på  Border Collie samt Kennel.

 
Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.