Ja, för det är ju därför vi har så många lösa katter och sådana dära "kamphundar" i sverige. Endast försäljning via seriösa, kontrollerade uppfödare…

Sen gäller ju informationskraven de som säljer djur privat!?

mvh

Så dåliga djurägare får inte tag i djur genom t.ex. annonser på blocket, uppfödning av privatpersoner, import från utlandet osv?

Att man skulle minska på antalet dåliga djurägare för att man förbjuder affärer att sälja djur är rent skitsnack, tvärtom, genom att djur säljs genom djuraffärer kan man istället ställa krav på information och kontroll.

En sådan lag lär knappast förändra något.

HH

Det är många punkter som du har förvrängt, tyvärr.

Du vet inte hela sanningen om varför burarna i butiken bara håller "minsta tillåtna yta".

Du glömmer att djuren som kommer till butiken kanske redan är dräktiga, utan att butiken vet om det.

Att öppna marknaden för fler som ska föda upp djur, är inte rätt väg att gå. Dom kommer aldrig att bli DAGLIGEN "kontrollerade" av kunder tex.

Barn kan INTE gå in i en butik och köpa ett djur. De flesta butiker har 16 års gräns och vissa andra har 18 års gräns. Kunden kan får tom få visa legitimation vid osäkerhet om ålder.

Att påstå att djur från djuraffärer är av "sämmre kvalite" är ju lite konstigt, då alla djur kommer ifrån just uppfödare.

Kunden blir upplyst om minsta tillåtna bur, men många väljer en mindre ändå. Vissa butiker nekar då kunden att köpa djur.

Sjukbur, tillfällig bur och transport, måste få förekomma till försäljning. Sen är det upp till de duktiga ägarna, att uppfylla gällande regler själva och inte använda transportburen som bur på heltid.

Att informationen är "gammal" är något alla butiker måste jobba på, då nya råd och rön alltid dyker upp och gör de förra rådet felaktigt. Butikerna kan ju bara skriva ut SJV  "så ska du sköta din…" samt lägga till några småsaker, så är det ju godkännt. Informationskravet är väldigt litet, och ligger tyvärr bara på just djuraffärer.

Kunden väljer ofta bort rekomendationen att köpa en bok om djurslaget, i samband med inköpet (eller före), jag tror att det är pga priset, det är helt enkelt för dyrt.

Det är lätt att kasta skit på djuraffärer, men svårt att erkänna att nyblivna ägar inte alltid tar sitt ansvar. Jag tror inte ens att de läser skötselråden mer en kanske en gång.

Jag tror jag har hört alla historier, historier som att "djuret blev sjukt och dog, pga dålig kvalite", eller "dom sa inte att det var farlig". Det finns dom som tycker att de "räddade djuret från djuraffären" och tycker att de är jätte duktiga och sedan har de inte ens öppnat en bok om hur de ska sköta den. Hur många ägare dumpar inte oönskade djur i djuraffärer varje år precis före semestertider, eller släpper ut dem ute, för att det är för dyrt att åka och avliva det?

Ansvaret och boven, är i många… jag skulle vilja säga de flesta fallen faktist just den enskilde ägaren, inte butiken som uppfyller alla regler och blir kontrollerade.

Om det är något du kan skriva en insamling på, så är det körkort på djur för privatpersoner. Då, skulle du hjälpa fler djur.

Jag skulle vilja lägga till en sak.

Ansvaret för djur, ligger ALLTID på en vuxen. Om djuret blir sjukt, är det den vuxna som måste se till att djuret kommer till en för djurslaget duktig veterinär.

(lagen säger tyvärr lite luddigt "sakkunnig", har jag för mig. Många veterinärer är dåliga på reptiler, smådjur och fåglar, men många ägare tar i förhand inte reda på vem som kan något om det djurslag man har, och på så sätt kommer djuret inte till "rätt" veterinär, utan till närmsta när problem uppstår.)

Historier jag hört är horribla ibland. Folk går in i en djuraffär eller till uppfödare och vill ha instruktioner för hur de ska sköta ett djur. Folk är allmänt dåliga på att läsa på, innan de köper djur, och hur mycket information de än får, så läser de uppenbarligen inte allt. Det spelar ingen roll om de får en novell i handen när de går därifrån, då många vuxna kör med "vi hadde djur när jag var liten, så jag vet hur de ska skötas" de läser inte novellen. Det lilla skötselrådet på en A4, hjälper inte heller, då det är lite för lite information igentligen.

Grunden är ALLTID, läs på först, köp tillbehören sedan, och välj individen sist.

Men det känns som om många har lite för bråttom och kör på: Köpa djur, bur, och när det uppstår problem så skyll på dålig kvalité. Skötselrådet vid köp av djur i djuraffär, är bara en biprodukt, som man sedan tyvärr kan skylla på.

Det är alltid ägaren som är ansvarig för djuret, och som är ansvarig att ta reda på gällande regler.

Till de som går i tankar att köpa djur: Läs på ordentligt FÖRST…

mvh

Visst finns det problem med djuraffärsförsäljningen, och kunskapsnivån är många gånger löjeväckande, men jag håller faktiskt med helt och hållet i de synpunkter som framförts här ovan i tråden.

Alla som jobbar i  butik är inte jättepålästa, och många gör nog missen att rekomendera "gammla" råd.

Det är något alla butiker måste jobba hårt med.

Men som sagt, hur duktig personalen än är, så lyssnar inte alltid kunden. Dom kunder som lyssnar riktigt ordentligt, brukar ju vara dem som letar fel, och många gånger har jag hört historier om personal som blivit utsatta för dessa kunder. Vissa kunder går så långt att de anklagar butiken att säga fel, när det är kunden som tror på det "gammla" rådet.

Butikerna kan bli mycket bättre än vad de är idag. Men hjälp dem, inte stjälp dem. Jag brukar ge dem råd om jag ser eller hör saker som är fel. Dom får även beröm av mig när dom gör bra saker. Det sporrar dem lite.

Jag tycker denna namninsamlig är en jättebra ide. 
För då kan djuraffärer ist. rekomendera uppfödare som kan saker om djuren ist för att en djuraffäres arbetare ska stå och då säga "fel" saker till den blivande djurägaren.

Sen är de ju de oxå att ett djur som säljs i en djuraffär kanske kan säljas till en oerfaren ägare, osv. Djuraffären kan ju inte säga nej på så vis som en uppfödare kan. Då uppfödare ändå är mer medvetna om vad en seriös och en oseriös köpare är.
Jag har varit med om flera saker som jag reagerat på när de gäller djuraffärer som säljer djur. Det är att de har aldeless för små burar, burar utan tak, fåglar i samma rum som gnagare och kaniner mm.

En djuraffär i närheten av där jag bor hade en insident då de inte hade tak. Då hade de honor och hanar bredvid varandra och hanarna lyckades ta sig över till de unga honorna och tyvärr blev det kaninungar.. Tänk en 12v gammal kanin som ska få kaninungar.. Det är ju bara djurplågeri >.<

Sen är de ju de oxå att djuraffärer oftast bara köper in djur från en och samma "uppfödare". Vilket känns mer som masspruduktions uppfödare än en seriös. Dessa djur som kommer från dessa uppfödarna kan ju bära på ärftliga defekter som inte djuraffären får reda på de kan även vara inavlade mm. Och som ex. på en kanin som kommer från en mamma och pappa där båda är sheck/mantlade/brokade kan 50% av ungarna bli vit schek vilket är en kanin med dubbel anlag av dessa mönster. Kaninen får då problem med tarmar och brukar inte leva mer än sådår 1-2 år.

Men hemuppfödare med liten/fel kunskap finns det ju en uppsjö av. Av alla de jag mött och sett här på iFokus under de senaste 6 åren så kan jag säga att det finns lika många "bra" uppfödare som det finns de som endera har fel kunskap, lite kunskap eller en djurhållning som inte alls håller måttet. Det blir inte bra per automatik för att det är en uppfödare, och dessa är nästan omöjliga att ha samma kontroll över som man ändå kan ha på en djuraffär.

#9 utveckla gärna dina tankegångar med hänvisning till gällande regler  förklara gärna samtidigt varför det skulle bli bättre hos en uppfödare där man inte kan ha samma tillsyn från myndigheternas sida.

Av de protokoll som jag sett, som gäller djuraffärer, så måste jag ändå säga att många punkter inte varit korrekt bedömda. (till saken är att det blivit lite bättre sedan lst tog över).

I alla fall, de får överklaga och lägga fram orsak till att det antagligen är ett tolkningsfel från handläggaren sida, och sedan mötas de på mitten. Har aldrig sett att det blivit onda ögat mellan butik och handläggare på samma sätt som tex en uppfödare och lst. (Hur upplever ni det?)

Jag tycker att det är superba att djuraffärer kontrolleras, då det är ett litet bevis för kunden på att de har det ok, för djuren (det kan dock alltid bli bättre). Hos en uppfödare skulle ju då kunden kräva att se senaste protokollet, för att få samma ok-kännsla. Eller?

Djuraffären kan även kräva att den nya ägaren samtidigt köper en laglig bur, det kan det flesta uppfödare inte garantera att köparen gör.

Uppfödaren är endast intresserad av att sälja djuret dyrt. Eller hur!? Det enda de igentligen tänker på är pengarna. (för att annvända samma "slogan" som de som är emot djuraffärer.)

#11 & #12

Jag är själv kaninuppfödare och skulle ju inte säga att jag bara är ute efter pengarna, då jag säljer mina kaninungar för runt 200kr precis så som en djuraffär gör. 
Men jag som uppfödare kan ju även se till att djuren hamnar rätt genom att tacka nej till oseriösa ägare. Och jag säger även till den blivande ägaren ang. vad de ska ha för mått på buren vilket är minimal mått. Ber de även maila/ringa mig om de skulle vara något de undrar över och även att jag rekomenderar kaninforumet på iFokus ifall de är något allmänt ang kaniner de vill veta.

Kan hålla med om att de finns en hel del uppfödare som inte verkar värst seriösa, som även föder upp för pengarnas skull som tar flera tusen för djuren. Vilket de igentligen är värda. Men kan hålla med om att det är överdrivet, själv skulle jag aldrig kunna ta mer än 500kr för en kanin. Då jag tycker de är max.

Och visst kan uppfödare med ha kontroll på samma vis som djuraffärer har, de hade ju bara varit bra. Finns ju en massa som bara tar kull på kull på kull bara för att få ihopa pengar och då tänker de ju inte på djurens bästa.