Övrigt

Hålla tungan rätt i mun - korrekt terminologi

2010-12-11 13:53 #0 av: sus-sharon

Djurskyddsområdet genomsyras av ett antal begrepp som inte alltid är helt enkelt att förhålla sig till på ett korrekt sätt. I denna artikel får du koll på terminologin.

Djurskyddslagstiftning:

Samlingsnamn för all lagstiftning inom djurskyddsområdet, d.v.s lag, förordning och föreskrifter. När man vill hänvisa till flera, eller alla, författningar så är det "djurskyddslagstiftning" man skall använda.


Djurskyddslag:

Författningsnummer 1988:534. Lagen beslutas av riksdag och innehåller övergripande bestämmelser som gäller för djur i fångenskap. Viktigt att komma ihåg är att inte alla paragrafer är straffsanktionerade. Djurskyddslagen kallas ofta för DL eller L1.


Djurskyddsförordning:

Författningsnummer 1988:539. Förordningen beslutas av regeringen och innehåller övergripande bestämmelser, dock finns vissa detaljer. Djurskyddsförordningen kallas även DF eller L2.


Djurskyddsföreskrifter:

Författning med bestämmelser på detaljnivå som beslutas av Jordbruksverket enligt bemyndigande i DL och DF. Föreskrifter är bindande (=skall). Här finns dock även allmänna råd, vilka skall betraktas som ett "bör" - de är inte bindande men rekommendationer som bör följas. I dagligt tal omtalas ofta föreskrifterna efter deras saknummer, t.ex. L5, L100.


Författning: DL, DF eller föreskrifterna. En författning är alltså det samlade dokumentet med föreskrifter.


En föreskrift = en paragraf = en bestämmelse, t.ex. §5 i L80.


Djurplågeri regleras inte i DL. Detta återfinns i kap 16 13§ Brottsbalken (BrB). BrB gäller för alla djur, till skillnad från DL.


Sverige har en förebyggande lagstiftning. Det är också mycket viktigt att komma ihåg att lagstiftningen är minimikrav, alltså uttryck för hur dåligt vi tolererar att djur får ha det och sålunda inte alls några rekommendationer eller optimum.
Det är också mycket viktigt att komma ihåg att inte använda sig av det ofta uttalade uttrycket "Sverige har världens hårdaste djurskyddslagstiftning". På vissa punkter kan det mycket väl vara sant, men det finns många andra länder som har mycket hårdare krav på viss djurhållning än vad vi själva har.


När man refererar till lagstiftning i text skall man första gången man refererar till en författning skriva ut hela dess namn, därefter kan man använda sig av författningsnummer eller saknummer som referens då författningen återrefereras. Om man refererar till en ändringsföreskrift skall man fortfarande hänvisa till grundföreskriften.

Anmäl
2010-12-12 12:22 #1 av: Aviendha

Thanks Sus! Kyss

Jättebra med en liten terminologilista för att kunna räta ut lite frågetecken :)

Anmäl
2010-12-12 13:07 #2 av: sus-sharon

nånting ska man väl ändå ha sin utbildning till?;)

jag hoppas att den kan vara till hjälp.

Anmäl
2010-12-12 13:22 #3 av: [Emma--]

Jättebra. Då ska jag försöka att sluta vara lat och säga lag om föreskrifterna ;P

Medarbetare på devon rex ifokus & katter ifokus

Anmäl
2010-12-13 13:07 #4 av: enbartmalin

Sånt här är bra att kunna! :)

Tack Sus!

Anmäl
2010-12-13 18:57 #5 av: sus-sharon

#4 varsågod :)

Anmäl
2011-01-16 10:57 #6 av: ala02

Det är en sak som jag vänder mig emot i artikeln, uttrycket att det står att bör inte är bindande. Det är bindande i betydelsen att man kan anses brista i anvisningen i lagen. För mig när man skriver som i artikeln så kan man välja bort eftersom det inte är bindande. Exempelvis när det gäller tillsyn och när det står bör så kan man alltså anses brista i städning och skötsel vilket kan ge indraget §16 tillstånd till exempel. Alltså kan bör inte lika med bindande misstolkas av vissa.

Anmäl
2011-01-16 12:48 #7 av: Aviendha

#6 Hur ska man då beskriva det tycker du? Det är ju inte ett krav i egentlig mening för då hade det formulerats som ett krav. Det kan väl däremot ses som en stark rekommendation som bör efterlevas men vi kan ju inte skriva att den är bindande då det är ett direkt faktafel isf.

Anmäl
2011-01-16 13:19 #8 av: [Emma--]

Kanske kan man påpeka att råden för det mesta är väldigt bra att följa då det hjälper en att ordna så att man följer allt som är bindande?

Som med kattlådor t.ex så bör man städa den minst 1 gång/dag. Städar man mer sällan än så finns det nog en stor risk för att man inte håller tillräckligt rent och kan då bryta mot andra punkter som är bindande.

Medarbetare på devon rex ifokus & katter ifokus

Anmäl
2011-01-16 14:10 #9 av: ala02

#7

Man behöver inte skriva att: bör inte är bindande, vilket kan misstolkas och tydas att man kan strunta i det (obs! inte alla gör det).

Bör är en juridisk term som ställer till det beroende på vem som tolkar. En lekman gör inte alltid samma tolkning som djurskyddsinspektörer eller jurister. Hur man bedömmer såna fall blir praxis. Det är väldigt svårt att veta vad det är från fall till fall. Bör är en rekommendation som man skall följa men är inte ett lika uppenbart sätt att bryta mot lagen som om det står skall.

Precis som #8 skriver så kan till exempel en rengöring om dagen räcka om det är en katt i ett välventilerat rum. Är det fler katter i ett dåligt ventilerat rum ökar ammoniakhalten och riskerna för katterna. Jag har själv upplevt hur man slarvat med städning i ett djurskydd, närvaro, städning och framförallt tvättning, stora högar med otvättade filtar och täcken någon meter från katterna luktade piss. Tolkar man då bör som att det inte är bindande så skulle samma personer få vatten på sin kvarn.

Anmäl
2011-01-16 15:04 #10 av: Aviendha

#9 Jag är fullt medveten om vad de allmänna råden är för något, det jag är mer fundersam över är hur texten i artikeln i så fall ska formuleras om så att det framgår vad det är och hur det tolkas utan att det blir en helt egen artikel av det hela.

Denna artikel var menad som en lätt översikt, den går inte alls in på djupet på något sätt och vis och det var inte heller avsikten med den. Och då kommer vi ju tillbaka till just "bör". Vi kan inte skriva att den är bindande, för det är den per definition inte, men det bör följas då det, som ni påpekar, ofta finns goda skäl att följa dem samt att de ofta innehåller utförligare beskrivningar till en del paragrafer. Bryter du mot ett råd är risken stor att du faktiskt bryter mot en paragraf och då är man ju i klistret oavsett.

Att lekamän kan tolka saker annorlunda än de som jobbar med det är ju en självklarhet och det gäller inte bara när det kommer till ordet "bör", det gäller alla paragrafer/föreskrifter/yttranden i sig med och vår ambition här på sajten är ju att ha korrekt information men vi kan aldrig ta ansvar för eventuella tolkningar som läsare gör. Och vi kan aldrig heller redogöra till punkt och pricka för den tolkning som kan komma att göras av DI/jurister av olika råd.

Anmäl
2011-01-16 16:10 #11 av: ala02

Ta bort orden; De är alltså inte bindande. Skriv i så fall att det är en rekommendation att följa.

Jag har inget i övrigt att säga när det gäller artikeln. Det var inte meningen att gnälla på sajten eller artikeln i övrigt. Det jag ville påpeka är att vissa kan ta det som en ursäkt att inte följa allmänna råd.

Tycker det är en utmärkt artikel annars.

Anmäl
2011-01-17 09:40 #12 av: Aviendha

#11 Jag tog det inte som gnäll på sajten, bara som input/reflektion vilket uppskattas Glad Det problemet du lyfter ( iaf i ett större perspektiv) är ett faktiskt bekymmer som jag ser det, så därför frågade jag om tips, det är ju för er medlemmar sajten finns och jag är inte alls främmande för att ta till mig av tips, tankar och råd som ni kan komma med :)

Jag ändrar ordalydelsen i artikeln. Dessa kommentarer kommer ju stå kvar, och om inte annat kanske de kan fungera som underlag om någon annan har funderingar kring de allmänna råden.

Anmäl
2013-03-27 08:54 #13 av: Alexej

Ordet bör finns överallt i djurskyddslagen och är en tolkningsfråga.

Det som missbrukas mest är nog:

Allmänna råd till 1 kap. 23 §

Katter som levt utomhus och är förvildade bör inte tvingas leva inomhus.

Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus

Anmäl
2013-03-28 02:06 #14 av: carlas

#13 Indeed!

Flera frågetecken utöver "börat". Som ... I vilken mån hör t ex "levt utomhus" och "är förvildade" samman?

Kan det betyda "Katter som levt utomhus ... bör inte tvingas leva inomhus"? (vare sig "förvildade" eller ej). Eller kan det betyda "Katter som ... är förvildade bör inte tvingas leva inomhus"? (vare sig "förvildade" inomhuskatter eller ej). Vad kan tidsrymden vara för "levt utomhus". Hur länge ska en katt ha levt utomhus för att inte böra leva inomhus - en vecka?, två timmar? Hur känner myndigheten till?

Och vad menar man överhuvudtaget med "förvildade" katter? Att de bor utomhus? Eller att de är "förvildade"? Galen

Det ska kanske tolkas på följande vis: Katter som inte har halsband (vid visst tillfälle) eller som inte är öron- el chipmärkta eller som beter sig på ett sådant sätt att de kan antas vara icke öron- el chipmärkta (de flyr t ex så att inte möjligt att kontrollera ev märkning) är "herrelösa/ägarlösa" katter, och sådana katter är "förvildade" katter. Dessa "bör" inte tvingas leva inomhus, dvs de bör avlivas - företrädesvis skjutas på håll - så att de slipper "tvingas leva inomhus". Detta förhållande gäller även motsvarande typer av katter inomhus, i en lgh t ex. Att dessa katter (enligt ovan) inte bör leva inomhus innebär att de skall avlivas.

Det är väl så det tolkas av länsstyrelser, som jag förstått, rent empiriskt.


Och på tal om rätt terminologi och att hålla tungan rätt i munnen. "Omhändertaga" betyder på statligt djurskyddsspråk att "avliva". Har jag förstått rätt där? Inte helt lätt detta Ledsen

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.